Aktiemarknadsnämndens uttalande 2005:37

2005-09-13

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 2 september 2005 en framställning från Gunnar Nord, Företagsjuridik Nord & Co på uppdrag av det amerikanska bolaget Danaher Corporation och dess helägda danska dotterbolag Edelweiss Holdings ApS ("Edelweiss").

BAKGRUND

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som i allt väsentligt är hämtad ur framställningen till nämnden.

Hexagon AB, vars B-aktie är inregistrerad vid Stockholmsbörsen, tillkännagav den 27 juni 2005 ett offentligt erbjudande att förvärva samtliga aktier i det schweiziska företaget Leica Geosystems AG (Leica), vars aktie är inregistrerad vid SWX Swiss Exchange. Det erbjudna vederlaget för Leica-aktierna bestod av kontant betalning. Såvitt kan bedömas av prospektet skall schweiziska takeover-regler gälla för erbjudandet.

Den 28 juli 2005 tillkännagav Edelweiss ett konkurrerande bud på Leica-aktien.

Den 18 augusti 2005 höjde Hexagon sitt bud på Leica-aktien på så sätt att man, utöver tidigare erbjudet kontantbelopp, också erbjöd Leica-aktieägarna att teckna 5 Hexagon B-aktier. Hexagon-styrelsens förslag till beslut om emission av sådana aktier skall behandlas vid en extra bolagsstämma i Hexagon, vilken är utsatt att äga rum den 15 september 2005 kl 17.00.

Anmälningstiden (The Improved Offer Period) för accept av Hexagons förhöjda bud har enligt prospektet startat den 23 augusti 2005. Av prospektet framgår också att anmälningstiden slutar den 23 september 2005 om den ej förlängs av budgivaren. Det finns också en "Additional Acceptance Period".

Budet handläggs i Schweiz för Hexagons räkning av Bank Julius Bär & Co AG i Zürich. Anmälan till budet (försäljning av Leica-aktier till Hexagon mot kontant ersättning av CHF 440 och 5 st nyemitterade B-aktier i Hexagon) sker på ett av Hexagon utgivet formulär "Annahme - und Abtretungserklärung für Namenaktien der Leica Geosystems Holdings AG". Banken mottager formulären för Hexagons räkning. Leica-aktieägarnas anmälan till budet är oåterkallelig. Enligt det anmälningsformulär som Hexagon utformat avses aktieägarna anmoda Bank Julius Bär & Co AG att genomföra i budet erforderliga transaktioner, bland annat att teckna de nyemitterade Hexagon-aktierna.

Av 4 kap 18-26 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) (ABL) framgår att om ett publikt aktiebolag riktar inbjudan till en vidare krets att teckna aktier i bolaget eller att förvärva en rätt att teckna aktier i bolaget (teckningsrätter), skall styrelsen upprätta ett emissionsprospekt enligt 4 kap 19-26 §§ ABL om summan av de belopp som kan komma att betalas för de tecknade aktierna uppgår till minst 300.000 kronor. Emissionsprospektet skall enligt bestämmelsen i 4 kap 25 § ABL tillhandahållas på de platser där teckning eller inköpsanmälan mottages, senast tre vardagar före den dag då teckning eller inköpsanmälan tidigast kan ske.

Hexagon har, beträffande den i Hexagons budförfarande ingående nyemissionen, inte upprättat något sådant emissionsprospekt som skulle ha tillhandahållits senast tre vardagar innan anmälningstiden i Hexagons förhöjda bud startade den 23 augusti 2005.

I diskussioner med den schweiziska "Takeover Board" har Danaher/Edelweiss påpekat denna brist i Hexagons erbjudande till Leicas aktieägare. Kommentarer har lämnats av Hexagon genom Mannheimer Swartling Advokatbyrå.

Som Danaher/Edelwiss tolkat Mannheimer Swartlings svar till schweiziska Takeover Board och advokatbyråns uppgifter till Bolagsverket avser Hexagon - som inte i sitt erbjudandeprospekt den 18 augusti 2005 eller eljest uttalat, att man senare tänker förse Leicas aktieägare med kompletterande information i form av det lagstadgade emissionsprospektet - att ge ut ett emissionsprospekt den 19 september 2005 att hållas tillgängligt - för Bank Julius Bär & Co AG - innan banken tidigast den 22 september 2005 tecknar aktier för de Leica-aktieägare som oåterkalleligen anmält sig för aktier. Hexagon har däremot inte försett Leica-aktieägarna (de verkliga tecknarna) med något prospekt (över huvud taget) innan de oåterkalleligen band/binder sig för förvärvet av Hexagonaktier.

Även om Hexagon härefter skulle ändra ståndpunkt och under erbjudandetiden tillställa envar Leica-aktieägare ett erbjudandeprospekt när det på sätt Mannheimer Swartling beskriver, offentliggörs den 19 september 2005, kan - i förekommande fall - ägare inte, om de så önskar när de tagit del av prospektet, återkalla sina respektive beslut att teckna Hexagonaktier, eftersom deras anmälan är oåterkallelig enligt de villkor som Hexagon uppställt i sin inbjudan.

Vad Mannheimer Swartling Advokatbyrå beskriver är ett pågående nyemissionsförfarande i vilket Hexagon synes flagrant åsidosätta elementära prospektregler i ABL genom att emittenten - bolaget självt - anlitar och betalar ett rättssubjekt som med något slags fiktion skall anses ta del av emissionsprospektet för de enligt lagen informationsberättigades räkning flera veckor efter att de sistnämnda - oåterkalleligen och utan den lagstadgade informationen - beslutat teckna aktier i bolaget. Mannheimer Swartlings redogörelse för vad prospektkravet innebär, får till följd att prospektreglerna aktiebolagsrättsligt och aktiemarknadsmässigt helt saknar materiell betydelse. Aktieägarnas bindande anmälan till Hexagons ombud, Bank Julius Bär, ställer inget som helst krav på att ombudet skall göra någon utvärdering av det prospekt som formellt sett endast de har tillgång till. Tvärtom, Bank Julius Bär är skyldigt att genomföra teckning enligt anmälan oavsett vad som står i prospektet.

Mannheimer Swartlings beskrivning är emellertid inte riktig. Prospekt - enligt ABL och andra regler här och i andra länder - skall utformas och läggas fram på sådant sätt och i sådan tid att de kan läsas av dem som skall ha informationen, inte av värdepappersutgivarens hyrda ombud. Det är - självfallet - lagarnas och börsreglernas verkliga innebörd.

I framställningen till Aktiemarknadsnämnden hemställs att nämnden uttalar sig i frågan huruvida det är förenligt med god sed på aktiemarknaden att ett svenskt börsbolag vid inbjudan till teckning eller förvärv av rätt till teckning i nyemission av finansiella instrument fullgör sin prospektskyldighet enligt svensk aktiebolagsrätt genom att låta ett av bolaget anlitat ombud ta del av prospektet för allas räkning sedan de rättssubjekt till vilka erbjudandet riktats, oåterkalleligen bundit sig för teckning och att prospekt därför inte föreligger när perioden för bindande teckningsanmälan börjar.

Hexagon har beretts tillfälle att yttra sig över framställningen och därvid anfört huvudsakligen följande.

Hexagon offentliggjorde den 13 juni 2005 ett erbjudande avseende förvärv av aktierna i Leica Geosystems Holdings AG ("Leica"), ett bolag med säte i Schweiz och noterat på SWX Swiss Exchange, mot kontant betalning ("Kontanterbjudan­det"). Schweiziskt erbjudandeprospekt i anledning av Kontanterbjudandet offentliggjordes i enlighet med schweiziska regler på den schweiziska marknaden den 27 juni 2005.

Den 26 juli 2005 offentliggjorde Danaher genom Edelweiss ett konkurrerande kontanterbjudande avseende samtliga aktier i Leica.

Den 15 augusti 2005 offentliggjorde Hexagon att bolaget höjde Kontanterbjudandet genom att, utöver kontanter, erbjuda fem nyemitterade aktier av serie B i Hexagon för varje aktie i Leica ("Blandade Erbjudandet"). Anmälningsperioden enligt det Blandade Erbjudandet omfattar tiden från och med den 23 augusti 2005 till och med den 23 september 2005. Schweiziskt erbjudande­prospekt i anledning av det Blandade Erbjudandet offentliggjordes i enlighet med schweiziska regler på den schweiziska marknaden den 18 augusti 2005.

Beslutet att offentliggöra det Blandade Erbjudandet föregicks av noggranna över­väganden bl.a. avseende de prospektkrav som det Blandade Erbjudandet skulle komma att föranleda, innefattande tidpunkten för framläggande av sådana prospekt. Härvidlag togs ett antal kontakter i syfte att göra vederbörliga avstämningar med såväl Stockholmsbörsen (avseende prospekt enligt lagen om börs- och clearing­verksamhet ("LBC-prospekt") som Kommissionären för aktiebolagsärenden AB (avseende prospekt enligt 4 kap. aktiebolagslagen ("ABL-prospekt"). Kommissionären för aktiebolagsärenden AB stämde i sin tur av frågan om tidpunkten för ABL-prospektets framläggande med Bolagsverket. Nyss angivna kontakter bekräftade dels att LBC-prospekt inte skulle behöva vara upprättat tidigare än i samband med inregistrering av de nya aktierna vid Stockholmsbörsen, dels att skyldighet att lägga fram ABL-prospekt inte uppkommer tidigare än tre dagar, sön- och helgdagar samt lördagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade, ("Bankdagar") före den dag då teckning i aktiebolagslagens mening tidigast kan ske och således inte redan tre Bankdagar före första dag för anmälan i det Blandade Erbjudandet.

Hexagons överväganden innefattade också frågan om ABL-prospektets informa­tionsinnehåll i förhållande till redan tillgänglig eller, genom tilläggsprospektet avseende det Blandade Erbjudandet, tillkommande information. Enligt Hexagons bedömning skulle Leicas aktieägare och marknadens aktörer i övrigt inte tillföras någon ytterligare relevant information avseende Hexagon genom ABL-prospektet (se vidare här nedan).

I anledning av det Blandade Erbjudandet, beslutade styrelsen för Hexagon att kalla till en extra bolagsstämma den 15 september 2005. Styrelsen föreslog därvid att den extra bolagsstämman skall besluta bl.a. om att öka bolagets aktiekapital genom en apportemission av aktier av serie B, varvid rätt att teckna de nya aktierna endast skall tillkomma innehavare av aktier i Leica som accepterat det Blandade Erbjudandet, med rätt och skyldighet för tecknarna att betala de nya aktierna genom överlåtelse till Hexagon av sina aktier i Leica.

Enligt schweiziska regler för offentliga erbjudanden var det Blandade Erbjudandet för sin giltighet beroende av godkännande av schweiziska Takeover Board ("TOB"). Beslut om sådant godkännande avsågs bli fattat vid sammanträde i TOB under morgonen den 24 augusti 2005. Sent på eftermiddagen den 23 augusti 2005 ingav Danaher/Edelweiss, genom sitt schweiziska ombud Lenz & Staehelin Attorneys-at-Law, en skrivelse till TOB, till vilken fogats ett brev från Danahers/ Edelweiss svenska ombud Företagsjuridik Nord & Co AB. I skrivelsen hävdades att Hexagon underlåtit att i rätt tid framlägga ABL-prospekt samt att följden av den påstådda underlåtenheten skulle vara att den föreslagna apport­emissionen inte skulle kunna registreras vid Bolagsverket.

Efter det att Hexagon på morgonen den 24 augusti 2005 ingivit ett yttrande i anledning av Danahers/Edelweiss skrivelse, beslutade TOB den 24 augusti 2005 att med vissa justeringar godkänna det Blandade Erbjudandet.

Mot bakgrund av skriftväxlingen inför TOB, beslöt Hexagon att framställa en skrift­lig förfrågan till Bolagsverket huruvida Bolagsverket såg hinder mot registrering av apportemissionen då ABL-prospekt avsågs läggas fram tre Bankdagar före den dag då teckning i aktiebolagslagens mening tidigast kunde ske. I skrivelse daterad den 31 augusti 2005, besvarade Bolagsverket denna förfrågan genom att anföra att prospekt inför den planerade nyemissionen kommer att finnas upprättat inom den tid som föreskrivs i aktiebolagslagen varför verket inte för närvarande såg hinder mot registrering.

Vad därefter angår frågan huruvida den nu aktuella frågeställningen bör prövas av Aktiemarknadsnämnden vill Hexagon anföra följande. Aktiemarknads­nämnden skall verka för god sed på den svenska aktiemarknaden. I nu aktuellt fall är målbolaget ett schweiziskt bolag, noterat på en schweizisk börs. Detta förhållande innebär att anknytningen till den svenska aktiemarknaden är svag, vilket återspeglas bl.a. av att svenska regler för offentliga erbjudanden inte är tillämpliga på det Blandade Erbjudandet utan att detta regleras av schweizisk rätt. Den information som skall lämnas till aktieägarna i Leica, exempelvis i form av pressmeddelanden och prospekt, styrs således av schweiziska regler för offentliga erbjudanden. Hexagon har inför och under hela budförfarandet biträtts av Baker & McKenzie (Zürich) och enligt den information som erhållits har schweiziska regler för offentliga erbjudanden också iakttagits av Hexagon.

I egenskap av svenskt aktiebolag har dock Hexagon en skyldighet att följa bl.a. det prospektkrav som uppställs i aktiebolagslagen. Hexagon vidgår att ett brott mot sådana regler skulle kunna ifrågasättas utifrån god sed på den svenska aktiemarknaden.

Aktiebolagslagen föreskriver att prospekt skall upprättas och tillhandahållas på de platser där teckning kan ske senast tre Bankdagar före den dag då teckning tidigast kan ske. Enligt aktiebolagslagen skall teckning av nya aktier ske på teckningslista som innehåller beslutet om nyemission. Till teckningslistan skall vidare fogas bl.a. handlingar enligt 4 kap. 4 och 6 §§ aktiebolagslagen (alternativt skall hänvisning till sådana handlingar ske i teckningslistan). Aktiebolagslagen föreskriver således att teckning av aktier kan ske först sedan det finns ett emissionsbeslut, dvs. i nu aktuellt fall först sedan extra bolagsstämma i Hexagon den 15 september 2005 beslutat om apportemission (jfr även prop. 1975:103 s. 345 och 353). Under förutsättning av att den extra bolagsstämman beslutar om apportemission i enlighet med styrelsens förslag, är avsikten att styrelsen i anslutning till den extra bolagsstämman skall besluta om (i) att godkänna ABL-prospekt, (ii) att kungörelse av emissionsbeslutet skall införas den 19 september 2005, samt (iii) att teckningsperioden skall börja löpa den 22 september 2005. Prospektet kommer således att dateras den 15 september 2005 och tillhandahållas på de platser där teckning kan ske från och med den 19 september 2005.

Det bör noteras att ABL-prospektets innehåll styrs av tidpunkten för prospektets framläggande (4 kap. 21 § 2 st. aktiebolagslagen). Enligt uppgift har denna bestämmelse föranlett Bolagsverket att i vissa fall vid förhandsgranskning uttala tveksamhet inför att ett ABL-prospekt läggs fram för tidigt, dvs. innan det finns ett emissionsbeslut. Så har enligt uppgift varit fallet när tidpunkten för prospektets framläggande skulle påverka prospektets innehåll. Vid kontakter med Kommissionären för aktiebolagsärenden har Hexagon bibringats uppfattningen att det mest korrekta förfarandet, från aktiebolagslagens synpunkt, således är att framlägga prospektet först efter det att den extra bolagsstämman fattat beslut om emission.

I enlighet med den ståndpunkt som Aktiemarknadsnämnden intagit i tidigare ärenden, torde det inte ankomma på nämnden att pröva det aktuella förfarandets förenlighet med aktiebolagslagen (se bl.a. AMN 2001:8). Hexagon vill likväl åter understryka att Bolagsverket är av uppfattningen att Hexagons inställning till när ABL-prospektet senast skall tillhandahållas är förenlig med aktiebolagslagen.

Förutsatt att Aktiemarknadsnämnden anser att det inte ankommer på nämnden att pröva förfarandets förenlighet med aktiebolagslagen, återstår endast att pröva förfarandet utifrån vad god sed på den svenska aktiemarknaden kan anses kräva. Som antytts ovan är det Hexagons uppfattning att förfarandet inte har någon anknytning till den svenska aktiemarknaden och därför inte är att bedöma i enlighet med god sed på den svenska aktiemarknaden. I stället skall förfarandet bedömas utifrån god sed på den schweiziska aktiemarknaden, dvs. av TOB. Härvid kan noteras att de invändningar som Danaher/Edelweiss anfört inför nämnden även anförts inför TOB som bortsett från dessa invändningar och medgett att det Blandade Erbjudandet kunde framläggas på sätt framgått av det föregående.

För det fall Aktiemarknadsnämnden likväl skulle anse att den aktuella frågan är att bedöma utifrån god sed på den svenska aktiemarknaden och således finna att frågan skall tas upp till nämndens bedömning, vill Hexagon anföra följande.

Om nämnden skulle anse att god sed kräver att ett ABL-prospekt upprättas och tillhandahålls redan tre Bankdagar innan anmälningsperioden i ett offentligt erbjudande börjar löpa (och emissionsbeslut i anledning av erbjudandet avses bli fattat vid en senare tidpunkt), dvs. i många fall veckor tidigare än vad som föreskrivs i aktiebolagslagen, skulle situationer kunna uppstå där det blir svårt att samtidigt iaktta såväl aktiebolagslagen som god sed. Så skulle bli fallet om anmälningsperioden börjar löpa tidigare än åtta månader efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse avgivits, medan den tidpunkt då ABL-prospektet skall läggas fram enligt aktiebolagslagen (dvs. senast tre Bankdagar innan teckning tidigast kan ske) infaller senare än åtta månader efter utgången av sådant räkenskapsår (jfr vad som ovan sagts om sambandet mellan tidpunkten för prospektets framläggande och dess innehåll, 4 kap. 21 § 2 st. aktiebolagslagen). Även andra problem kan förmodligen inträffa som en följd av att regelsystemen, dvs. aktiebolagslagens regler om emission respektive reglerna avseende utbyteserbjudanden, inte är helt kongruenta, vilket tydliggjorts i och med att det numera tycks vara praxis på marknaden att emissionsbeslut i anledning av ett utbyteserbjudande fattas först mot slutet av anmälningsperioden i erbjudandet. Annorlunda förhöll det sig vid tidpunkten för Aktiemarknadsnämndens bildande. Som regel fattades då emissionsbesluten innan anmälningsperioden enligt det offentliga erbjudandet började löpa. Tiden har tyvärr ej medgivit en granskning av när marknadspraxis förändrades på ett sätt som har tydliggjort konflikten mellan de olika regelsystemen. Se också prop. 2004/05:158 s. 114.

Vidare har Danaher/Edelweiss i sin framställning uppgivit att det inte förefaller som om Hexagon avser att tillställa aktieägarna i Leica ABL-prospektet. Det är riktigt att ABL-prospektet inte kommer att skickas ut till aktieägarna i Leica, utan prospektet kommer att tillhandahållas i enlighet med aktiebolagslagens och Stockholmsbörsens regler. I detta sammanhang vill Hexagon anföra att praxis på den svenska aktie­marknaden är varierad när det gäller utformning och tillhandahållande av ABL-prospekt, upprättade i anledning av ett offentligt erbjudande med vederlag i form av aktier i budgivarbolaget. Det förekommer fall där erbjudandeprospektet innehåller all information som, vid sidan av tillämpliga budregler, föreskrivs av aktiebolags­lagen. I sådana fall kommer ABL-prospektet att tillhandahållas aktieägarna i målbolaget, alternativt tillställas de aktieägare i målbolaget som begär det i sådana fall där dessa erhåller en informationsbroschyr i stället för det fullständiga prospektet. Det förekommer dock även fall på marknaden där ABL-prospekt upprättas separat, och sålunda ej utgör en integrerad del av erbjudandeprospektet. I sådana fall skickas inte ABL-prospektet till aktieägarna i målbolaget, utan hålls endast tillgängligt i enlighet med aktiebolagslagens bestämmelser. I nyss berörda fall torde endast i undantagsfall ABL-prospektet efterfrågas och dess betydelse synes således vara av endast formell karaktär, i syfte att utgöra registrerings­underlag för emissionen vid Bolagsverket.

Man kan då ställa sig frågan hur det kan komma sig att ABL-prospektet endast får denna formella innebörd i det praktiska rättslivet. Erfarenhetsmässigt står anledningen härtill huvudsakligen att finna i det förhållandet att den information som ett ABL-prospekt skall innehålla redan finns offentliggjord och tillgänglig på marknaden för den som önskar tillgodogöra sig informationen, låt vara att informationen ej finns samlad på det sätt som ett ABL-prospekt utgör (se härvid också prop. 2004/05:158 s. 102 f.).

Även i det nu aktuella fallet förhåller det sig på det sättet att all relevant information (med undantag för revisorns granskningsberättelse), som aktiebolagslagen kräver att ett ABL-prospekt innehåller, fanns tillgänglig för aktieägare i Leica redan när anmälningsperioden började löpa den 23 augusti 2005. Det innebär att innehållet i ett ABL-prospekt inte enligt Hexagons mening bör ha någon betydelse för kurssättningen på Hexagon-aktien och således inte heller för värderingen av vederlaget enligt det Blandade Erbjudandet.

Uppgiften i Danahers/Edelweiss framställning till nämnden att Bank Julius Bär är skyldig att genomföra teckning enligt anmälan i det Blandade Erbjudandet oavsett vad ABL-prospektet innehåller.torde inte överensstämma med den roll Bank Julius Bär har enligt schweizisk rätt i egenskap av "trustee" för Leica-aktieägarna.

Danaher/Edelweiss framför att ett ABL-prospekt är helt avgörande för att Danaher/Edelweiss skall kunna göra en fullständig och kvalificerad bedömning av Hexagons utbyteserbju­dande och därmed kunna fatta beslut om hur de skall förhålla sig med sitt konkurrerande bud. Av det föregående har framgått att underlag för en sådan bedömning fanns och finns tillgängligt även för Danaher/Edelweiss. Även med bortseende härifrån framstår Danahers/Edelweiss påstående som märkligt mot bakgrund av att aktiebolagslagens bestämmelser om emissionsprospekt inte har till syfte att skydda en konkurrerande budgivare. Enligt Hexagon ger Danahers/ Edelweiss påstående uttryck för bolagens syfte med framställningen till nämnden, nämligen att förhindra genomförandet av det Blandade Erbjudandet och därmed hänvisa Leicas aktieägare till att acceptera ett mindre förmånligt erbjudande lämnat av Danaher/Edelweiss. Detta syfte har präglat Danahers/Edelweiss agerande på såväl den svenska som den schweiziska marknaden, bl.a. inför TOB. Danahers/ Edelweiss åtgärder är inte enligt Hexagons mening i Leica-aktieägarnas intresse utan syftar endast till att tillvarataga den konkurrerande budgivarens ekonomiska intressen till förfång för aktieägarna i Leica. Enligt Hexagons mening förtjänar ett sådant tillvägagångssätt inte det skydd som är avsikten med det regelsystem i vid mening som gäller på den svenska aktiemarknaden.

En anmälan i det Blandade Erbjudandet är, med undantag för den händelse att ett konkurrerande bud lämnas, oåterkallelig till dess att Hexagon förklarat att budet inte kan fullföljas. Som Hexagon uppfattat det utgör detta faktum en väsentlig grund för de invändningar Danaher/Edelweiss har mot det aktuella förfarandet. Hexagon är därför berett att införa återkallelserätt i det Blandade Erbjudandet, för det fall Aktiemarknadsnämnden skulle finna att den omständig­heten skulle ha en avgörande påverkan på en god sed-bedömning. Sådan återkallelserätt skulle under sådana förhållanden omfatta även de aktier i Leica som redan lämnats in i det Blandade Erbjudandet. Det kan här påpekas att det per den 6 september 2005 inte hade inlämnats några accepter enligt det Blandade Erbjudandet.

Av det föregående har enligt Hexagons mening framgått att den aktuella frågeställ­ningen långt ifrån är klar. Om än Hexagon inte rimligen kan se att bolaget i detta fall kunnat förfara på något annat sätt än vad som nu skett av omsorg för registre­ring av emissionen och därmed ett fullföljande av erbjudandet samt med beaktande av de tidsfrister för erbjudandet som uppställts på den schweiziska marknaden, så skulle Hexagon välkomna att Aktiemarknadsnämnden i lämpligt sammanhang för framtiden fastställer etiska regler för hur ett bolag bör hantera frågan om fram­läggande av ABL-prospekt i samband med apportemission i anledning av ett offentligt erbjudande (jfr dock prop. 2004/05:158 s. 114).

ÖVERVÄGANDEN

När ett svenskt publikt aktiebolag riktar en inbjudan till en vidare krets att teckna aktier i bolaget eller att förvärva en rätt att teckna aktier i bolaget (teckningsrätter), skall enligt 4 kap. 18 aktiebolagslagen (1975:1385) (ABL) styrelsen upprätta ett emissionsprospekt enligt 4 kap. 19-26 §§, om summan av de belopp som kan komma att betalas för de tecknade aktierna uppgår till minst 300.000 kronor. Emissionsprospektet skall enligt 4 kap 25 § tillhandahållas på de platser där teckning eller inköpsanmälan mottages, senast tre vardagar före den dag då teckning eller inköpsanmälan tidigast kan ske. Genom prospektet skall de presumtiva aktietecknarna ges möjlighet att bedöma bolaget och skydda sig från risken att göra en felinvestering (jfr prop. 1975:103 s. 227).

Bestämmelser om upprättande av emissionsprospekt finns också i 2 kap. 1 och 2 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och de av Finansinspektionen kompletterande föreskrifterna FFFS 1995:21.

Ett emissionsprospekt skall upprättas inte endast vid kontantemissioner utan också exempelvis vid en inbjudan att mot apport teckna aktier i en apportemission. Så är fallet bl.a. vid ett offentligt erbjudande om aktieförvärv där det erbjudna vederlaget helt eller delvis utgörs av aktier i budgivarbolaget, i lagens förarbeten benämnt utbyteserbjudande (prop. 1975:103 s. 227).

Vid offentliga erbjudanden om förvärv av aktier skall också, oberoende av det erbjudna vederlagets form, upprättas vad som i Sverige brukar kallas ett uppköpsprospekt. Om erbjudandet riktas till en öppen krets aktieägare i Sverige följer detta av 2 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument. Om erbjudandet riktas till aktieägare i andra länder följer motsvarande som regel av nationella regler i dessa länder.

Vid offentliga erbjudanden om förvärv av aktier där det erbjudna vederlaget utgörs av aktier i ett svenskt budgivarbolag skall sålunda, formellt sett, två prospekt upprättas, nämligen ett emissionsprospekt och ett uppköpsprospekt. I praktiken upprättas emellertid oftast endast ett uppköpsprospekt, i vilket inkluderas även en sådan redogörelse för budgivarbolaget som på grund av den tilltänkta emissionen föreskrivs i aktiebolagslagen. Prospektet skulle i det fallet också kunna beskrivas som ett kombinerat uppköps- och emissionsprospekt.

Oberoende av om budgivaren upprättar ett kombinerat prospekt eller två separata prospekt, måste det i 4 kap. 25 § ABL uppställda kravet på att tillhandahålla prospektet senast tre vardagar före den dag då teckning tidigast kan ske respekteras.

I det nu aktuella fallet tillhandahöll budgivaren den 18 augusti 2005 ett uppköpsprospekt med anmälningsblankett på vilken aktieägarna i målbolaget fr.o.m. den 23 augusti kunnat anmäla att de oåterkalleligen önskar överlåta sina aktier i målbolaget till budgivaren i utbyte mot dels kontanter, dels aktier i budgivarbolaget. Ett emissionsprospekt enligt aktiebolagslagen kommer att tillhandahållas den 19 september; aktieteckning i formell mening kommer att kunna ske först därefter.

När det gäller emissioner i ett svenskt aktiemarknadsbolag, vare sig de sker fristående eller som ett led i ett offentligt erbjudande om aktieförvärv, vill Aktiemarknadsnämnden understryka vikten av att erbjudandets adressater, när prospektkrav föreligger, ges inte bara ett tillfredställande underlag för sitt beslut, utan också tillräcklig tid att sätta sig in i detta underlag. Det innebär, som nämnden ser det, att underlaget från synpunkten av god sed bör tillhandahållas i vart fall från den tidpunkt då adressaterna har möjlighet att anmäla sig för förvärv av de nyemitterade aktierna. Enligt nämndens mening bör denna ordning tillämpas för framtiden även när ett utländskt regelsystem gäller för själva uppköpserbjudandet. Med hänsyn till att nämnden inte tidigare uttalat sig i frågan anser sig nämnden inte kunna rikta någon kritik mot Hexagon i det nu aktuella fallet.

I behandlingen av detta ärende har deltagit ledamöterna Johan Munck (ordförande), Lars Bredin (vice ordförande), Carl Johan Åberg (vice ordförande), Ulf Aspenberg, Thomas Ehlin, Sören Lindström och Jan Stenberg.

På Aktiemarknadsnämndens vägnar