Amnsmall.jpg (2962 bytes)

 

  

Aktiemarknadsnämndens uttalande 1987:5

1987-04-15

Fråga om beslutsformer och villkor för en konvertibelemission riktad till ledande befattningshavare och övriga anställda var förenliga med god sed på aktiemarknaden (Ericsson)

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 8 april 1987 en framställning från Telefonaktiebolaget L M Ericsson (Ericsson). Vid framställningen var fogade ett antal bilagor.

Bakgrund

Styrelsen för Ericsson avser att för beslut av bolagsstämman i maj 1987 framlägga förslag om upptagande av ett konvertibelt förlagslån om högst 700.000.000 SEK genom utgivande av konvertibla förlagsbevis utbytbara mot aktier av serie B. Av praktiska skäl kommer emissionen att genomföras först under hösten 1987. Enligt villkoren får konvertering medföra en ökning av aktiekapitalet med högst 150.000.000 SEK. Med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt enligt 5 kap 2 § aktiebolagslagen (ABL) skall teckningsrätt tillkomma anställda vid Ericsson och dess dotterbolag i Sverige, och i andra länder där teckning av förlagsbevis från formella och praktiska utgångspunkter enligt styrelsens bedömning är lämplig, samt Ericssons Allemansfond. Lånet föreslås uppdelat i två trancher varav en tranch (tranch A) om högst 630.000.000 SEK till anställda utom ledande befattningshavare och Ericssons Allemansfond samt en tranch (tranch B) om högst 70.000.000 SEK till ledande befattningshavare. Lånet föreslås löpa med en årlig ränta som motsvarar marknadsräntan den 18 september 1987 för 5-åriga riksobligationer, minus 0,65 procentenhet och avrundat uppåt till närmaste hela fjärdedels procent. De teckningsberättigade erbjuds finansiering av utomstående institut. Teckningskursen = konverteringskursen föreslås vara 115 % av den genomsnittliga kursen på Stockholms Fondbörs för bolagets aktier av serie B under tiden den 7 september - 18 september 1987, avrundad nedåt till närmaste krontal jämt delbart med fem. 

För tranch A föreslås de anställda kunna teckna förlagsbevis motsvarande högst 1.000 aktier efter konvertering och garanteras en minsta tilldelning motsvarande 50 aktier per anställd. Ericssons Allemansfond medges teckna förlagsbevis motsvarande 65.000 aktier efter konvertering och garanteras tilldelning av tecknat belopp. 

För tranch B föreslås följande högsta teckningsvolym:

  

Verkställande direktör:

Förlagsbevis motsvarande högst 6.500 aktier efter konvertering. Högsta teckningsbelopp dock 1.500.000 SEK

Övriga ledande befattningshavare: kategori 1 (fn 4 pers)

Förlagsbevis motsvarande högst 5.000 aktier efter konvertering. Högsta teckningsbelopp dock 1.150.000 SEK

kategori 2 (fn 2  pers)

Förlagsbevis motsvarande högst 3.250 aktier efter konvertering. Högsta teckningsbelopp dock 750.000 SEK

kategori 3 (fn ca 200 pers)

Förlagsbevis motsvarande högst 1.000 aktier efter konvertering.

Den del av tillgängligt teckningsbelopp inom tranch B som eventuellt ej tecknas överförs till tranch A. 

De till nämnden ingivna handlingarna innehåller också en detaljerad redovisning av principerna för tilldelning i olika fall (garanterad och vid överteckning). 

Förlagsbevis emitteras till en kurs av 100 % av det nominella beloppet. 

Lånet förfaller till betalning den 31 mars 1993 med första konverteringstidpunkt den 18 december 1989. Teckning skall ske den 28 september - den 16 oktober 1987. 

Ericssons beräkningar angående emissionens konsekvenser för aktieägarna i avseende på s.k. utspädningseffekt innebär följande. Ifråga om substansvärde per aktie (inkl 50 % av obeskattade reserver) uppkommer en utspädningseffekt av 0,9 %. Beträffande vinst per aktie har effekten beräknats till 1,3 %. Vad gäller röstetalet beräknas utspädningseffekten bli mindre än 1/1000-dels procent. 

Den fråga Aktiemarknadsnämnden prövar gäller huruvida villkoren i den föreslagna emissionen står i överensstämmelse med god sed på den svenska aktiemarknaden.

Överväganden

I det aktuella ärendet vill Aktiemarknadsnämnden anföra följande.

Aktiemarknadsnämnden noterar inledningsvis att Ericsson som en av förutsättningarna för emissionen uppställt att denna skall stå i överensstämmelse med regleringen i det förslag till lag om riktade emissioner m.m. som för närvarande är föremål för riksdagsbehandling (prop 1986/87:76). 

Enligt nämndens mening bör när det gäller beslutsformer och information till aktieägare bestämmelserna i nämnda lagförslag iakttas för att kravet på god sed skall anses vara uppfyllt. 

Det ifrågavarande lagförslaget innehåller inte några bestämmelser om emissionsvillkorens utformning och innehåll. Det kan också konstateras att det är förenat med stora svårigheter att utbilda generella normer i detta hänseende. Omständigheterna är så varierande att en flexibilitet måste godtas. Eventuella betänkligheter inför vad som skulle kunna betecknas som avvikelser från "normerna" kan dessutom inte undgå att motverkas av den omständigheten att villkoren - t.ex. ifråga om tilldelningens storlek - prövas av en bolagsstämma i enlighet med den föreslagna lagen med dess mycket starka krav på majoritet. 

I avsaknad av generella normer får nämndens prövning ske mot bakgrund av de mer allmänna principer som särskilt under senare tid, bl.a. på grundval av den s.k. Leo-kommissionens rapport, börjat växa fram på området eller som nämnden själv ser som en av sina huvuduppgifter att tillskapa. Vid en sålunda gjord bedömning - som naturligtvis måste innefatta också ett beaktande av karaktären av och den ekonomiska ställningen hos det bolag som står för emissionen - anser nämnden, med hänsyn tagen även till övriga omständigheter, att de aktuella emissionsvillkoren fyller kravet på vad som kan anses rimligt vid en riktad emission som avser både ledande befattningshavare och anställda i allmänhet.

I behandlingen av detta ärende har deltagit följande ledamöter. Ingvar Gullnäs (ordförande), Ulf K Nordenson (vice ordförande), Per Eckerberg, Göran Linders, Knut Rodhe och Per Sköld.