|
Aktiemarknadsnämndens uttalande 1990:4 1990-03-19 Fråga om aktieägares bundenhet av avsiktsförklaring i marknadsintroduktionsprospekt angående långsiktighet i innehav (Exab, Burlövs kommun) Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 24 oktober 1989 en framställning från Sonny Jenfjord i Burlöv. Bakgrund Vid extra bolagsstämma i Exab i Burlöv AB (Exab) den 13 oktober 1988 beslutades om ökning av aktiekapitalet med högst 5.000.000 kronor genom nyemission av högst 500.000 aktier av serie B. I syfte att uppnå en sådan spridning av bolagets aktier att förutsättning för notering på OTC-marknaden uppkom, beslutades att bolagets dåvarande aktieägare inte skulle äga företrädesrätt till teckning av de nyemitterade aktierna. (Aktierna i Exab är idag noterade på OTC-listan). I anledning av den beslutade marknadsintroduktionen av Exab upprättade styrelsen för Exab ett prospekt med erbjudande att förvärva aktier i Exab. Prospektet innehåller (s 12 under rubriken "Ägarförhållanden") en uppställning över ägarstrukturen i Exab. Burlövs kommuns aktieinnehav uppgick enligt denna till 1.000.000 aktier av serie A. Efter genomförd nyemission och ägarspridning förväntades detta innehav motsvara 61,0 procent av antalet aktier med 88,7 procent av röstetalet. I en not till uppställningen finns följande mening införd. "Burlövs kommun ser långsiktigt på sitt aktieinnehav i Exab och har inte för avsikt att inom överskådlig tid sälja några aktier i bolaget." Jenfjord har i huvudsak anfört följande. Kommunfullmäktige i Burlövs kommun beslutade den 18 september 1989 dels att sälja 200.000 aktier av serie A till Vasahuset AB (VAB) dels att lämna VAB förtursrätt att förvärva samtliga av kommunen ägda A-aktier med undantag av 50.000. Förtursrätten är ej överlåtbar. Jenfjord har till nämnden ställt följande frågor. 1. Är en avsiktsförklaring i ett emissionsprospekt något som skall efterlevas? 2. Vilken tid kan anses som "överskådlig" i detta sammanhang? 3. Huruvida den genomförda försäljningen m.m. strider mot god sed på aktiemarknaden? 4. Huruvida fortsatta utförsäljningar strider mot god sed på aktiemarknaden?" Exab har i huvudsak anfört följande. Prospektet godkändes på ett styrelsemöte i Exab den 6 oktober 1988. Vid detta tillfälle innefattade styrelsen bl a fem ledamöter "representerande" Burlövs kommun. Dessa ledamöter gjorde icke några förtydliganden vad avser i prospektet intagna uppgifter på s 12. Efter försäljningen av 200.000 A-aktier uppgår kommunens ägarandel i bolaget till 48 procent av samtliga aktier representerande 70,9 procent av röstetalet. Överväganden Avsiktsförklaringar av den typ som Burlövs kommun gjort beträffande sitt aktieinnehav i Exab är något berörda i Näringslivets börskommittés rekommendation från år 1986 rörande utformning av prospekt. Rekommendationen tar framför allt sikte på prospekt för den typ av situationer som framställningen till nämnden avser, nämligen marknadsintroduktioner. I bilagan till rekommendationen anförs att "vid nyintroduktion ges om möjligt upplysningar om långsiktigheten i större aktieägares innehav." I det nu aktuella fallet innehåller prospektet upplysning om att Burlövs kommun, såsom den största aktieägaren i Exab, dels ser långsiktigt på sitt aktieinnehav dels inte har för avsikt att inom överskådlig tid sälja några aktier i bolaget. Huruvida den typ av avsiktsförklaring det här rör sig om medför någon juridisk förpliktelse att handla i enlighet med dess ordalydelse är en fråga som nämnden inte anser sig böra gå in på. Enligt nämndens mening uppkommer emellertid en moralisk förpliktelse för den som avgivit förklaringen. Avsiktsförklaringen i det nu aktuella fallet har intagits i ett prospekt som upprättats av styrelsen för Exab. Förklaringen har dock inte avgivits av styrelsen utan av kommunen i sin egenskap av aktieägare i bolaget. En uppgift i prospektet beträffande den största aktieägarens avsikt rörande sitt framtida agerande med avseende på sitt aktieinnehav kan emellertid vara en betydelsefull information för många investerares beslut att köpa eller att avstå från att köpa aktier i bolaget. Innan en avsiktsförklaring tas in i ett prospekt, bör det därför ankomma på styrelsen att noggrant pröva trovärdigheten i en lämnad förklaring. Meningen med en avsiktsförklaring av denna typ torde vara dels att informera om vilka parter som kan utöva ett dominerande ägarinflytande under överskådlig tid, dels att upplysa om i vilken utsträckning försäljningar av aktier - vilket skulle kunna medföra negativ inverkan på aktiekursen - kan vara att vänta inom samma tid. För att upprätthålla förtroendet för aktiemarknaden är det väsentligt att en avsiktsförklaring av den nu angivna innebörden - även om den således skulle vara utformad på ett mindre kategoriskt sätt - inte frångås utan att information lämnas om skälen. Generellt sett bör vad som nu sagts gälla oberoende av om den aktieägare som avgivit avsiktsförklaringen är ett aktiemarknadsbolag, en annan juridisk person eller en fysisk person. Från marknadens utgångspunkt saknar det i allt väsentligt betydelse vilken kategori aktieägaren tillhör när det gäller uppgiftens betydelse som underlag för ett beslut i en investeringsfråga. En helt annan sak är att en förklaring som avgivits av annan än ett aktiemarknadsbolag inte omfattas av det regelverk som omgärdar aktiemarknaden och därför inte är lika åtkomlig för "sanktioner". Beträffande den första frågan som ställts till nämnden i framställningen gäller, som framgått av det föregående, att en avsiktsförklaring som givits i ett prospekt skall efterlevas. Om avsikten inte är att binda aktieägarens framtida handlande, så bör upplysning lämnas härom i prospektet. Det är emellertid uppenbart att en avsiktsförklaring med nyss angivna innebörd kan frångås vid ändrade förhållanden. Om förklaringen frångås, och detta sker inom en tid som får anses kort i förhållande till förklaringens innebörd, bör tungt vägande skäl föreligga. Frågan vilken tid som kan anses "överskådlig" i detta sammanhang är inte lätt att generellt besvara. Enligt nämndens mening är det dock knappast förenligt med allmänt språkbruk att hävda att den nu aktuella försäljningen av aktier gjorts bortom vad som får anses vara överskådlig tid. Väljs detta uttryckssätt, har investeraren enligt nämndens mening anledning räkna med att aktieinnehavet skall bestå längre tid än ett år. Den genomförda försäljningen av aktier är dock av relativt obetydlig storlek, och en inte helt obetydlig tid har förflutit sedan introduktionen genomfördes. Med hänsyn härtill bör från synpunkten av god sed på aktiemarknaden inte någon anmärkning kunna riktas mot den omständigheten att överlåtelsen skedde. Kommunen borde emellertid med hänsyn till att överlåtelsen omfattade mer än två procentenheter av antalet aktier och röster ha informerat Stockholms fondbörs och Exab om överlåtelsen redan dagen därefter enligt NBKs rekommendation om information rörande större aktieförvärv m.m. Senast vid denna tidpunkt borde kommunen också ha informerat marknaden om kommunens ändrade avsikt rörande sitt aktieinnehav i Exab. Det är för nämnden okänt om kommunen uppfyllt dessa krav. Slutligen ställs i framställningen spörsmålet huruvida fortsatta överlåtelser av kommunens aktier kan ske utan att kommunen därmed handlar i strid med god sed på aktiemarknaden. Det finns skäl anta att varje ytterligare överlåtelse kan väcka frågan huruvida kommunen kommer att handla i strid med avsiktsförklaringen med den tidigare angivna innebörden. Något generellt svar kan emellertid inte lämnas på spörsmålet, utan det måste enligt nämndens mening bedömas mot bakgrund av dels den tid som förflutit sedan förklaringen avgavs, dels försäljningens effekter vad avser ägarinflytandet i bolaget, dels de skäl som kommunen har för sådana överlåtelser. Alldeles oberoende av vilken tid som förflutit, kan i överensstämmelse med vad som tidigare sagts någon kritik inte riktas mot fortsatta överlåtelser, om tungt vägande skäl föreligger härför." I behandlingen av detta ärende har följande ledamöter deltagit: Ingvar Gullnäs (ordförande), Hans-Gunnar Solerud (vice ordförande), Björn Andersson, Ulf Aspenberg, Lars-Erik Thunholm och Gunnar Widhagen.
|