Aktiemarknadsnämndens uttalande 1991:1

1991-11-08

Fråga vid utfärdande av köpoptioner till ledande befattningshavare i ett aktiemarknadsbolag om utfärdaren borde jämställas med ett bolag ingående i aktiemarknadsbolagskoncernen samt fråga om det stred mot god sed på aktiemarknaden att överlåta optionerna till befattningshavarna utan vederlag (Anonymt)

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 2 juli 1991 en framställning från ett aktiemarknadsbolag.

Bakgrund

Bolaget har i sin framställning i huvudsak anfört följande. 

Bolagets styrelse har beslutat att undersöka möjligheterna att införa en optionsplan för ledande befattningshavare i bolaget och dess dotterbolag. 

Bolaget är ett börsnoterat svenskt bolag som är moderbolag i en internationellt verksam industrikoncern vars verksamhet omfattar högteknologisk industriell rörelse. Verksamheten bedrivs i .... länder. Antalet anställda i koncernen vid slutet av år 1990 var cirka .... Av de anställda finns cirka .. % i Sverige och .. % i USA. Bolaget ägs direkt eller indirekt till mer än 50 % av NN AB. 

Syftet med den planerade optionsplanen är att uppnå ett ägarengagemang hos koncernbolagens ledningar och att kunna attrahera och behålla duktiga medarbetare till ledande befattningar. 

Planen skall ge berörda personer en möjlighet att förvärva köpoptioner till aktier i bolaget. Planen kommer att omfatta cirka 200 personer som tilldelas optioner enligt fem klasser. Antalet optioner i varje klass framgår av följande tabell. En option ger rätt till köp av en aktie i bolaget.
   

Kategori 

Antal
personer
    

Antal 
optioner

11 10 000 optioner
7 8 000 optioner
27 5 000 optioner

 

59 2 000 optioner

 

81 1 000 optioner
  

Klasserna A och B är avsedda för företagsledningen i berörda bolag medan resterande klasser avser chefer på nivåer därunder. Det totala antalet aktier som omfattas av optionsplanen uppgår till 500 000. 

Cirka hälften av personerna i alla klasser är anställda i bolagets dotterbolag i USA. I Sverige kommer ca 40 personer att omfattas av planen. Resterande optioner kommer i huvudsak att tilldelas anställda i dotterbolag i England och Tyskland. 

Lösenpriset vid utnyttjande av en option är . . . kr. Den anställde kommer inte att erlägga någon betalning för optionerna. Börskursen på bolagets aktie är . . . kr.* 

Optionerna kommer inte att kunna utnyttjas under de första två åren. Därefter får de utnyttjas inom en fyraårsperiod räknat från tilldelningsdagen. Optionerna får inte överlåtas. Om anställningen upphör, gäller inte optionerna. 

Optionerna kommer att utfärdas av ett amerikanskt bolag som inte kontrolleras direkt eller indirekt av bolaget eller NN-koncernen. Optionsutfärdaren kommer att förvärva underliggande aktier till optionerna till marknadspris vid tidpunkten för optionsplanens införande. Dessa aktier kommer till större delen att förvärvas från ett amerikanskt dotterbolag till NN. Ett avtal kommer att upprättas mellan optionsutfärdaren och ett amerikanskt bolag i NN-koncernen som ger optionsutfärdaren rätt att vid förfall av optioner sälja kvarvarande aktier till det andra bolaget till det pris som optionsutfärdaren erlagt vid sitt förvärv. 

De kostnader som optionsplanen medför är finansieringskostnader för optionsutfärdaren och administrationskostnader. Optionsutfärdarens finansieringskostnader kommer "delvis att bäras av NN i USA". Administrationskostnaderna kommer att bäras av moderbolaget och de övriga arbetsgivarbolagen som lönekostnader. 

Optionsplanen har utarbetats i samarbete med amerikansk juridisk expertis och följer, vad gäller klassindelning och tilldelning per klass, traditionella amerikanska optionsplaner för ledande befattningshavare. 

I ett avseende skiljer sig emellertid optionsplanen från vad som är brukligt i amerikanska optionsplaner. Lösenpriset kommer att sättas högre än dagskursen på aktien. Enligt amerikanska - och internationella - optionsplaner uppgår lösenpriset normalt till 85% eller 100% av dagskursen för aktien på tilldelningsdagen. 

Optionerna kommer enligt den föreslagna optionsplanen att tilldelas de anställda utan ersättning. Enligt vedertagna värderingsmodeller kommer optionerna att ha ett ekonomiskt värde. 

Optionsplanen omfattar förutom anställda i det svenska moderbolaget och dotterbolag i Tyskland främst anställda i dotterbolag i USA och England. Det är av företagsetiska skäl väsentligt med en likabehandling av berörda personer och det är svårt att genomföra en optionsplan med villkor som kraftigt avviker från vad som är brukligt i USA och England. 

Bolaget hemställer om nämndens bedömning av huruvida optionsplanen strider mot god sed på den svenska aktiemarknaden.

*Avser tiden för framställningens ingivande.

Överväganden

Enligt nämndens uttalande beträffande icke standardiserade köpoptionsavtal som berör ledande befattningshavare m.fl. i aktiemarknadsbolag (uttalande 1987:11) bör, om optionsutfärdaren och arbetsgivarbolaget tillhör samma koncern, beslut om köpoptioner av här ifrågavarande slag fattas i former motsvarande dem som anges i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. (Leo-lagen). 

Större delen av de aktier i bolaget som skall omfattas av optionerna utgör aktier som tillhör bolag i NN-koncernen. Aktierna kommer att för ändamålet överlåtas till ett från koncernen fristående bolag med skyldighet för ett bolag i denna att återköpa de aktier som inte utnyttjas under optionerna. Enligt nämndens mening bör med hänsyn till dessa omständigheter optionsutfärdaren i detta sammanhang jämställas med ett i koncernen ingående bolag. Bolagsstämman i NN bör därför behandla optionsplanen. 

Nämnden anser att det är angeläget att svenska bolag kan erbjuda villkor som i ett internationellt perspektiv är konkurrenskraftiga. Mot detta måste vägas intresset av att dessa villkor inte rubbar allmänhetens förtroende för aktiemarknaden. (Jämför uttalande 1990:2). 

Enligt uttalande 1987:11 bör villkoren i de enskilda köpoptionsavtalen vara grundade på en marknadsmässig bedömning. 

Bolaget avser att tilldelning av optionerna skall ske utan ersättning från optionsförvärvarna. Härigenom kommer dessa att erhålla en ekonomisk förmån (optionsförmån). 

Enligt nämndens uppfattning kan en sådan förmån, då ett arbetsgivarbolag aktivt medverkar vid genomförandet av en optionsplan av ifrågavarande slag, exempelvis genom att ta initiativ till, svara för kostnader för eller administrera densamma, likställas med andra förmåner såsom lön, bonus, tantiem m.m. som utgår i samband med ett anställningsförhållande. Det är förenligt med principen om marknadsmässiga villkor att en anställd erhåller en sådan optionsförmån, om förmånens värde jämte värdet av övriga anställningsförmåner står i rimlig proportion till den anställdes ställning, ansvar och förväntade arbetsprestation i bolaget. Det lösenpris som ligger till grund för beräkning av optionsförmånens värde bör dock, om inte särskilda skäl föreligger, inte sättas lägre än marknadspriset på aktien vid tiden för tilldelningen. 

Nämnden förutsätter att optionsförmånernas värde för dem som tilldelas optioner enligt planen faller inom den ovan angivna ramen. 

I uttalande 1987:11 har nämnden vidare framhållit att, om förvärv av optioner sker genom arbetsgivarbolagets medverkan och förvärvaren är ledande befattningshavare i bolaget, återhållsamhet bör gälla beträffande omfattningen av tilldelningen. Optionsplanen föranleder i detta hänseende ingen erinran. 

Sammanfattningsvis strider optionsplanen enligt nämndens mening inte mot god sed på den svenska aktiemarknaden. 

I behandlingen av detta ärende har följande ledamöter deltagit: Ingvar Gullnäs, ordförande, Ulf K Nordenson, vice ordförande, Ulf Aspenberg, Bo Hedén, Christer Jacobson och Gunnar Widhagen.