|
Aktiemarknadsnämndens uttalande 1994:6 [*] 1994-07-01 * Uttalande i plenum rörande s.k. syntetiska optioner till ledande befattningshavare m.fl. i aktiemarknadsbolag (Initiativärenden) Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 6 maj 1994 en framställning från Allmänna Pensionsfonden fjärde fondstyrelsen, AMF Pension, Försäkringsbolaget SPP, Nordbanken Fonder, Robur Kapitalförvaltning och S-E-Banken Allemansfonder AB. I framställningen anhålles att Aktiemarknadsnämnden behandlar de principiella frågeställningarna kring syntetiska optioner och lägger fast riktlinjer och god aktiemarknadssed för utfärdandet av sådana optioner. Till de frågeställningar som nämnden bör klarlägga hör enligt framställningen beslutsgång, tilldelning, prissättning och informationsgivning. I framställningen understryks att anhållan gäller en principiell prövning och inte avser något enskilt fall. I en framställning den 10 maj 1994 anhåller Sveriges Aktiesparares Riksförbund (SARF) att Aktiemarknadsnämnden generellt prövar vilka former för beslutsfattande och informationsgivning som skall gälla vid ingående av avtal rörande syntetiska optioner, vilka krav på villkorens utformning och marknadsmässighet som skall gälla samt vilka principer som skall gälla vid tilldelningen av sådana optioner. Vidare anhåller SARF att nämnden särskilt prövar huruvida utformningen av Skanska AB:s syntetiska optioner strider mot god aktiemarknadssed. Den senare delen av framställan har sin bakgrund i ett av Skanska, vid tiden för framställningen, planerat optionsprogram för befattningshavare i bolaget. Skanska har sedermera tillkännagivit att bolagets planer i detta avseende dragits tillbaka. SARF har med anledning därav den 24 maj 1994 anmält att den ursprungliga framställningen till nämnden kvarstår. Enligt SARF förefaller det återtagna förslaget vara lämpligt för Aktiemarknadsnämnden att studera när det gäller att generellt uttala sig angående de övriga av SARF ställda frågorna. Bakgrund Med option avses enligt 1 kap. 4 § 7 lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet en rätt att till ett bestämt pris i framtiden få köpa eller sälja tillgångar eller en rätt att vid en framtida tidpunkt få ett belopp som räknas ut på grundval av ändringar i ett kursindex eller liknande. En likartad definition ges i 24 § 4 mom tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Med syntetisk option har man brukat avse en option vars underliggande värde inte motsvarar något existerande finansiellt instrument, utan baseras på ett konstruerat - "syntetiskt" - värde, exempelvis ett medelvärde av vissa värdepapper (se t.ex. prop 1990/91:142 s. 143). I de nu aktuella framställningarna till Aktiemarknadsnämnden liksom i senare tids allmänna debatt har uttrycket använts i en annan mening, nämligen som beteckning på en av ett aktiemarknadsbolag utställd indexoption, enligt vilken det underliggande värdet utgörs uteslutande av börskursen på aktierna i samma bolag. I förevarande uttalande använder Aktiemarknadsnämnden begreppet syntetisk option i den sist angivna betydelsen. Syntetiska optioner är en förhållandevis ny företeelse i det svenska näringslivet. De första optionerna utfärdades, såvitt Aktiemarknadsnämnden är bekant, år 1992. Nämnden känner i dag till ett drygt tiotal aktiemarknadsbolag som utfärdat syntetiska optioner. Gemensamt för dessa är att optionerna erbjudits befattningshavare i det utfärdande bolaget eller i dotterföretag till detta. Syntetiska optioner har typiskt sett följande karakteristika. Optionen ger innehavaren en rätt att vid en framtida tidpunkt (optionens slutdag) erhålla ett kontantbelopp vars storlek beror på kursen på slutdagen för en aktie i det bolag som utfärdar optionen. Slutregleringslikviden skall vid sådan s.k. stängning av optionen motsvara det belopp varmed den på slutdagen noterade betalkursen för en aktie av viss serie i bolaget överstiger ett lösenpris för aktien som bestäms vid optionsavtalets ingående. Optionens löptid har i praktiken varierat, såvitt nämnden känner till, från tre år till åtta år. För erhållande av optionen erlägger optionsinnehavaren ett kontant belopp (premium). Optionsinnehavaren har enligt villkoren vanligen rätt att under löptiden påkalla s.k. kvittning, varvid slutregleringslikviden skall motsvara optionens värde vid tidpunkten för kvittningen. Normalt gäller även att innehavaren när som helst under löptiden kan överlåta optionen men därvid är hembudsskyldig gentemot bolaget, som kan lösa optionen till ett penningbelopp motsvararande optionens värde vid lösentidpunkten. Aktiemarknadsnämnden har tidigare haft anledning att yttra sig med anledning av en fråga rörande en optionsplan avseende vad som här betecknas som syntetiska optioner. Nämnden konstaterade i det ärendet (ej offentliggjort) att optionerna inte skulle komma att ge förvärvaren någon rätt att förvärva aktier i bolaget och inte heller var avsedda att bli föremål för handel. Med hänsyn härtill ansåg nämnden att optionsplanen i fråga inte hade tillräcklig anknytning till den svenska aktiemarknaden för att nämnden skulle ha anledning att göra något uttalande. Aktiemarknadsnämnden hyser alltjämt uppfattningen att syntetiska optioner har en förhållandevis svag anknytning till aktiemarknaden. Mot detta skall emellertid ställas att företeelsen har fått en betydande aktualitet och varit föremål för en ganska livlig allmän debatt. Ett uttalande från nämndens sida har, som nämnts, begärts av flera större aktörer på aktiemarknaden och av Sveriges Aktiesparares Riksförbund. Med hänsyn härtill och eftersom det ter sig klart att det föreligger ett behov av ett yttrande från ett opartiskt organ, anser sig nämnden inte böra undandra sig att göra ett uttalande i frågan. Nämnden vill emellertid framhålla att detta inte innebär att nämnden är beredd att uttala sig i frågor rörande instrument som inte har ens den anknytning till aktiemarknaden som de syntetiska optionernas koppling till aktiekursen utgör. Inte heller finner nämnden skäl att yttra sig i fråga om det inom Skanska AB planerade optionsprogrammet som numera saknar aktualitet. Nämnden begränsar sitt yttrande till att avse syntetiska optioner som i överensstämmelse med vad som hittills har förekommit i praktiken används för erbjudanden till befattningshavare i aktiemarknadsbolag och inte avses bli föremål för handel på den organiserade värdepappersmarknaden. Uttalande Aktiemarknadsnämnden uppfattar syntetiska optioner som ett incitamentssystem, i främsta rummet för ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag. Syftet är att skapa motivation för den berörda gruppen att driva bolagets verksamhet på ett sådant sätt att aktieägarnas och företagsledningens egna ekonomiska intressen sammanfaller. Detta syfte kan tillgodoses på olika sätt, såsom genom olika former av bonus eller tantiem, men också genom riktade emissioner av aktier eller konvertibler eller erbjudanden om köpoptioner. I såväl svenskt som utländskt näringsliv förekommer alla dessa former av incitamentssystem. Nämnden finner sig inte ha anledning att från principiella utgångspunkter rikta någon invändning mot att syntetiska optioner kommer till användning för samma ändamål. Beslutsform Aktiebolagslagens kompetensfördelning mellan bolagsorganen innebär att styrelsen skall svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Avtal av nu aktuellt slag faller enligt aktiebolagslagen inom styrelsens kompetens. Lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. - den s.k. Leolagen - upptar bestämmelser om sådana emissioner av aktier, konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som sker till bl.a. ledande befattningshavare i det emitterande bolaget. Lagen gäller också försäljning av aktier i dotterbolag. Leo-lagen är inte tillämplig på syntetiska optioner, och utgivandet av sådana optioner kan enligt nämndens mening inte uppfattas som ett kringgående av lagen. Det kan mot bakgrund av vad nu anförts inte hävdas att det står i strid med god sed på aktiemarknaden att beslut om utfärdande av syntetiska optioner fattas av styrelsen. Skulle aktieägarna i ett enskilt bolag vilja ha en annan ordning för beslut om utfärdande av syntetiska optioner kan stämman på förhand föranstalta därom. Prissättning Villkoren i avtal om syntetiska optioner bör vara grundade på en affärsmässig bedömning. Det innebär att det pris som optionen enligt avtalet betingar (optionens premium) bör motsvara det värde som erhålls vid en beräkning enligt någon allmänt vedertagen värderingsmodell, där relevanta faktorer åsatts värden som kan bedömas vara realistiska. Värderingen bör utföras av minst ett opartiskt institut. Även den fortlöpande värderingen av optionen bör ske på nu angivet sätt. Omfattning och tilldelning Vid utformningen av program för syntetiska optioner och tilldelning av sådana optioner till enskilda befattningshavare bör sådan återhållsamhet iakttas att allmänhetens förtroende för näringslivet och därmed även för aktiemarknaden upprätthålls. Den totala omfattningen av programmet bör framstå som rimlig i Ijuset av bolagets storlek och ekonomiska situation och baseras på en bedömning av programmets kostnadseffekter för bolaget vid olika antaganden om framtida kursutveckling. Storleken av den tilldelning som erbjuds enskilda befattningshavare bör stå i ett rimligt förhållande till befattningshavarens lön och andra ekonomiska förmåner. Vilka kategorier av befattningshavare som bör omfattas av programmet måste avgöras i varje enskilt fall. Det bör dock enligt nämndens mening inte komma i fråga att syntetiska optioner erbjuds styrelseledamöter eller aktieägare i annat fall än då dessa är anställda i bolaget eller annat företag inom samma koncern. Information Med hänsyn till att beslut om utfärdande av syntetiska optioner inte behöver fattas av bolagsstämman, är en utförlig och tidig information till aktieägarna och marknaden av stor betydelse. Beslut att utfärda syntetiska optioner bör omedelbart offentliggöras. Bolaget bör därvid informera om vilka kategorier befattningshavare som berörs, det antal befattningshavare till vilka erbjudandet riktas, den erbjudna tilldelningens storlek, premium, lösenpris och löptid samt aktuell aktiekurs vid utfärdande av optionerna. Vidare bör bolaget upplysa om vilket eller vilka institut som utfört värderingen samt ge till känna styrelsens samlade bedömning av huruvida värderingen kan anses ha skett på affärsmässig grund. I den mån upplysning om vilka värden som åsatts relevanta faktorer inte lämnas i samband med offentliggörandet bör värderingsutlåtandet i vart fall hållas tillgängligt. Information bör också årligen lämnas i bolagets årsredovisning. Därvid bör - förutom i föregående stycke behandlade frågor - tillämpliga delar av NBK:s rekommendation ang ledande befattningshavares förmåner (1993-11-09) beaktas. Effekten av optionsprogrammet på årets resultat och på balansräkningen bör särredovisas i förvaltningsberättelsen eller i not till resultat- respektive balansräkningen. Övrigt Med hänsyn till allmänhetens förtroende för aktiemarknaden är det enligt nämndens mening angeläget att aktiemarknadsbolag och ledande befattningshavare med kännedom om sådan väsentligt kurspåverkande information som ännu inte har nått marknaden, avstår från transaktioner med syntetiska optioner, innan informationen offentliggjorts. I detta ärende, som behandlats i plenum, har följande ledamöter deltagit: Johan Munck (ordförande), Ulf K Nordenson (vice ordförande), Ulf Aspenberg, Curt-Steffan Giesecke, Bo Hedén, Christer Jacobsson, Curt Nicolin, Jan Stenberg, Gunnar Widhagen, Lars Pehrson och Staffan Viotti.
|
||