Fråga om budplikt vid förfall av säljoption, tillåten tidsrymd mellan kontrollägarskifte och upprättande av prospekt samt huruvida det är tillåtet att i ett erbjudande meddela sin avsikt att vid ett senare tillfälle lämna ett nytt erbjudande (Anonymt)

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 11 juni 1999 en framställning från Lagerlöf & Leman Advokatbyrå AB på uppdrag av en klient.

Bakgrund

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som i allt väsentligt är hämtad ur framställningen till nämnden.

Säljoption

En person har före den 1 juli 1999 förvärvat aktier representerande mer än 40 procent av röstetalet för samtliga aktier i ett svenskt aktiemarknadsbolag. Vid förvärvet utfärdade säljaren en säljoption till förvärvaren, som ger förvärvaren rätt att - efter den 1 juli 1999 - återsälja aktierna till säljaren för ett bestämt pris.

Lagerlöf & Leman har ställt följande fråga till nämnden. Utlöses budplikt enligt NBK:s rekommendation om offentligt erbjudande om aktieförvärv i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1999 om förvärvaren behåller aktieposten utan att utnyttja optionen?

Budtid

I ett planerat förvärv skall aktier representerande mer än 40 procent av röstetalet för samtliga aktier i ett svenskt aktiemarknadsbolag förvärvas. Därefter skall ett offentligt erbjudande lämnas om förvärv av resterande aktier i bolaget. Prisnivån i det planerade erbjudandet är osäker och till stor del beroende av utfallet av ett visst utvecklingsprojekt. i målbolaget, vilket kommer att visa sig först 6-12 månader efter det första förvärvet. Det finns, sägs det i framställningen, goda möjligheter, men är inte säkert, att prisnivån kommer att kunna avsevärt ökas om det offentliga budet kan senareläggas.

Lagerlöf & Leman har ställt följande fråga till nämnden. Står det i överensstämmelse med NBK:s rekommendation om offentligt erbjudande om aktieförvärv i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1999 och i övrigt med god sed på aktiemarknaden att i avvaktan på möjligheten att göra en korrekt prissättning i erbjudandet, avvakta med utfärdande av prospekt under 6-12 månader efter det ursprungliga förvärvet? Förändras svaret om aktieägarna i anslutning till det första förvärvet genom ett offentligt erbjudande ges möjlighet att sälja sina aktier till ett visst pris, samtidigt som köparen meddelar sin avsikt att vid ett senare tillfälle lämna ytterligare ett erbjudande, i vilket prisnivån kan vara lägre eller högre än i det första erbjudandet?

Överväganden

Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv har nyligen reviderats. Rekommendationen träder i sin nya lydelse i kraft den 1 juli 1999.

I den reviderade rekommendationen finns bestämmelser om budplikt. Bestämmelsernas syfte är att erbjuda bolagets övriga aktieägare en möjlighet att lämna bolaget efter ett kontrollägarskifte.

Enligt punkten III.1 första stycket i rekommendationen åligger det därför den som, ensam eller tillsammans med närstående, genom förvärv av aktier uppnår en röstandel om minst 40 procent i ett svenskt aktiemarknadsbolag, att erbjuda sig att förvärva samtliga övriga aktier utgivna av målbolaget.

En nödvändig förutsättning för att budplikt skall uppkomma är att aktieägaren i fråga kan utöva rösträtt för aktier representerande minst 40 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Vid beräkningen av huruvida innehavet ligger på nivån för budplikt skall därför endast aktier men inte t.ex. köpoptioner tas med i underlaget. En annan sak är att budplikt kan utlösas vid ett utnyttjande av köpoptionerna.

Säljoption

Den första frågan i framställningen rör i första hand en övergångsfråga inför ikraftträdandet av budpliktsreglerna. Rekommendationen träder, som ovan konstaterats, i kraft den 1 juli 1999. Av kommentaren till punkt III.1 framgår att budplikt utlöses om någon efter det att rekommendationen trätt ikraft förvärvar aktier och uppnår nivån för budplikt. Om en ägare redan före ikraftträdandet innehar aktier representerande 40 procent eller mer av rösterna och därefter gör ytterligare aktieförvärv uppkommer inte någon budplikt. Inte heller utlöses enligt nämndens mening någon budplikt om, såsom i det aktuella fallet, en ägare vid den reviderade rekommendationens ikraftträdande innehar dels aktier representerande mer än 40 procent av röstetalet, dels en säljoption på aktierna i fråga, men låter optionen förfalla och behåller aktierna.

Budtid

Den andra frågan i framställningen handlar om hur snart efter ett kontrollägarskifte som ett prospekt avseende erbjudande om förvärv av övriga ägares aktier måste presenteras. Rekommendationen innehåller inte någon bestämmelse därom och inte heller om inom vilken tid ett bud måste vara avslutat.

Med särskild referens till erbjudanden till följd av budplikt understryks emellertid i kommentaren till punkt III.2 vikten av en så skyndsam hantering som möjligt.

Enligt nämndens mening måste budpliktsreglerna förstås så att köparen, vid den tidpunkt då det står klart att förvärvet är slutgiltigt och förvärvaren kan utöva rösträtt för aktierna i fråga (jfr AMN 1999:7), omedelbart skall offentliggöra innehavet av aktier och meddela sin avsikt ifråga om att senare lämna ett offentligt erbjudande. Senast fyra veckor därefter skall köparen, om han inte dessförinnan avyttrat aktier enligt punkt III.1 tredje stycket eller Aktiemarknadsnämnden meddelat dispens enligt punkt I.2, offentliggöra ett nytt pressmeddelande, som tillkännager att ett erbjudande lämnas och i övrigt innehåller de uppgifter som anges i punkt II.2. Därefter skall köparen upprätta och distribuera ett prospekt till aktieägarna. (Punkten III.2).

Den kan enligt nämndens mening inte anses förenligt med budpliktsreglernas syfte - att erbjuda övriga aktieägare en möjlighet att lämna bolaget i samband med ett kontrollägarskifte - att efter det andra pressmeddelandet avvakta händelseutvecklingen i målbolaget innan prospektet med erbjudandet till övriga ägare presenteras. Tvärtom utgår rekommendationen från att prospektarbetet inleds senast vid denna tidpunkt och bedrivs skyndsamt.

Vad därefter gäller frågan om köparen, samtidigt som han i anslutning till det första förvärvet lämnar ett erbjudande om förvärv av övriga aktier i bolaget, kan meddela sin avsikt att vid ett senare tillfälle eventuellt lämna ytterligare ett erbjudande avseende dessa aktier, vill nämnden framhålla att en sådan avsiktsförklaring måste vara allvarligt menad och utformad på ett sådant sätt att den inte motverkar syftet med budpliktsreglerna. Det förhållandet att en sådan avsiktsförklaring lämnas påverkar givetvis inte svaret på den tidigare frågan.