|
Aktiemarknadsnämndens uttalande 2000:14 2000-08-23 Fråga om budplikt utlöses vid omvandling av A-aktier till B-aktier (jfr AMN 2000:9) Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 22 augusti 2000 en framställning från jur.kand. Anders Söderlind, Setterwalls Advokatbyrå AB, för en klients räkning. Bakgrund I framställningen ställs vissa frågor angående budplikt mot följande i framställningen angiven bakgrund. I ett svenskt aktiemarknadsbolag ("Bolaget") finns två aktieslag – A-aktier medförande 1 röst och B-aktier medförande 1/10 röst. Bolagets B-aktier är noterade på auktoriserad marknadsplats. En aktieägare ("Aktieägaren") innehar samtliga A-aktier i Bolaget och företräder genom sitt innehav omkring 70 procent av rösterna i Bolaget. En köpare ("Köparen") förvärvar en sådan del av Aktieägarens innehav av A-aktier att Köparen efter fullbordat förvärv innehar A-aktier motsvarande 39 procent av rösterna i Bolaget ("Förvärvet"). Aktieägaren har uttryckt en önskan att avyttra hela sitt innehav i Bolaget och avser därför att efter Förvärvet omvandla sitt resterande innehav av A-aktier till B-aktier med stöd av ett s.k. konverteringsförbehåll i Bolagets bolagsordning. Genom omvandlingen erhåller Aktieägaren aktier som är direkt omsättningsbara på aktiemarknaden. Omvandlingen av A-aktier till B-aktier kommer sannolikt att ske i nära anslutning till Förvärvet men utgör inte ett villkor för Förvärvet. Genom Aktieägarens omvandling av A-aktier till B-aktier reduceras Bolagets totala röstetal och Köparen kommer efter omvandlingen att företräda omkring 60 procent av rösterna i Bolaget. Mot ovanstående bakgrund hemställs i framställningen att Aktiemarknadsnämnden besvarar följande frågor.
Överväganden Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv innehåller bestämmelser om budplikt. Bestämmelsernas syfte är att erbjuda bolagets övriga aktieägare en möjlighet att lämna bolaget efter ett kontrollägarskifte. Enligt punkten III.1 första stycket i rekommendationen åligger det den som, ensam eller tillsammans med närstående, genom förvärv av aktier uppnår en röstandel om minst 40 procent i ett svenskt aktiemarknadsbolag, att erbjuda sig att förvärva samtliga övriga aktier utgivna av målbolaget. I sitt uttalande 2000:9 konstaterade Aktiemarknadsnämnden att den berörda bestämmelsen för sin tillämplighet förutsätter att kontrollaktieägaren har uppnått den ifrågavarande röstandelen genom ett förvärv. Som en följd härav fann nämnden att budplikt inte utlöses av åtgärder från bolagets sida - i det då aktuella fallet återköp av aktier i förening med nedsättning av aktiekapitalet - som reducerar totalantalet röstberättigande aktier i bolaget och därmed innebär att en viss ägare uppnår 40 procent eller mer av röstetalet i bolaget. Den fråga som i förevarande ärende har ställts till nämnden är från principiella synpunkter likartad. Köparen uppnår i det nu aktuella fallet 40 procent av röstetalet inte genom sitt förvärv utan genom säljarens åtgärd att konvertera sina återstående aktier A-aktier till B-aktier och därigenom reducera totalantalet röster i bolaget. Under förutsättning att, i enlighet med vad framställningen får anses ge vid handen, konverteringen sker enbart i säljarens eget intresse och utan köparens medverkan samt inte utgör ett uttryckligt eller underförstått villkor för själva aktieöverlåtelsen kan budplikt därmed inte uppkomma för köparen vare sig vid aktieförvärvet eller vid konverteringen. Detta måste gälla även om köparen vid sitt förvärv känt till säljarens avsikt att genomföra konverteringen. Nämndens svar på båda de ställda frågorna måste alltså bli nekande. Nämnden erinrar emellertid att, av skäl som utvecklats i uttalandet 2000:9, budplikt måste anses uppkomma, om köparen förvärvar ytterligare aktier i det berörda bolaget. --------------- Detta ärende har med stöd av 7 § arbetsordningen för Aktiemarknadsnämnden behandlats av ordföranden ensam. På Aktiemarknadsnämndens vägnar
|
|||
| Johan Munck | Ragnar Boman | ||