Aktiemarknadsnämndens uttalande 2004:2

2004-01-20

Fusionsplanens utformning vid fusioner mot kontant vederlag

Aktiemarknadsnämnden har under senare tid dels observerat ett par fall av fusion bland svenska aktiemarknadsbolag där fusionsvederlaget skall bestå uteslutande av kontanter, dels från olika håll fått underhandsförfrågningar om huruvida god sed på aktiemarknaden kräver att prospekt upprättas vid en sådan fusion. Nämnden har i anledning därav beslutat att göra följande uttalande i ämnet.

- - -

Regler om fusion genom absorption

Fusion är ett i 14 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) (ABL) noga reglerat institut. Bestämmelserna är utformade på basis av EG:s direktiv 78/855/EEG, det s.k. fusionsdirektivet (SFS 1994:802).

Fusion förekommer i två varianter, absorption och kombination (14 kap. 1 § ABL). Karakteristiskt för en fusion genom absorption är att ett aktiebolag (det överlåtande bolaget) går upp i ett annat aktiebolag (det övertagande bolaget). Beslut om fusionen fattas i det fallet av bolagsstämman i det överlåtande bolaget genom godkännande av en s.k. fusionsplan, vilken upprättas gemensamt av styrelserna för de båda inblandade bolagen (14 kap. 4 och 10 §§ ABL).

När en anmälan om fusion genom absorption registrerats av Patent- och registreringsverket är det överlåtande bolaget upplöst. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder med undantag för vissa skadeståndsanspråk övergår samtidigt till det övertagande bolaget och fusionsvederlaget tillfaller aktieägarna i det överlåtande bolaget direkt, utan att något skifte sker (14 kap. 20 § ABL). Om aktier ingår i fusionsvederlaget, blir aktieägarna i det överlåtande bolaget således direkt aktieägare i det övertagande bolaget. Om fusionsvederlaget helt eller delvis består av kontanter blir aktieägarna i det överlåtande bolaget direkt ägare av dessa.

Regler om upprättande av prospekt

Vissa förfaranden i ett aktiebolag kräver att prospekt upprättas. Det är för det första fallet när ett publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att förvärva aktier eller teckningsrätter i bolaget, om summan av de belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst 300.000 kronor (4 kap. 18 § ABL). Prospekt skall, under samma förutsättningar, vidare upprättas vid utgivande av konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med teckningsoptioner (5 kap. 16 § ABL) eller vinstandelsbevis (7 kap. 27 § ABL). Reglerna, som infördes på förslag av Fondbörsutredningen (SOU 1971:9), upptogs i lag första gången genom den nuvarande aktiebolagslagen (prop. 1975:103 s. 344 ff.). Gemensamt för samtliga förfaranden utom utgivande av vinstandelsbevis är att de innefattar ett erbjudande om, direkt eller indirekt, förvärv av aktier (jfr SOU 1971:9 s. 80). Kravet på prospekt vid utgivande av vinstandelsbevis infördes på regeringens initiativ och utan motivering (prop. 1975:103 s. 367).

Vid den modernisering av lagstiftningen om värdepappersmarknaden som skedde i början av 1990-talet infördes ytterligare regler om prospekt i lag. Reformen, som till viss del föranleddes av kravet på anpassning till EG:s s.k. börsdirektiv, resulterade i prospektregler som delvis överlappar aktiebolagslagens prospektregler.

Bestämmelser om skyldighet att upprätta prospekt finns således numera, förutom i aktiebolagslagen, i 2 kap. lagen om handel med finansiella instrument (1991:980) (LHF) och i 5 kap. 5 § - 5b § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet (LBC). ”Syftet med bestämmelserna är bl.a. att tillgodose behovet av information på värdepappersmarknaden. Uppgifterna i ett prospekt skall ge marknadens aktörer ett underlag för bedömningen av erbjudandet och den förväntade avkastning och risk som är förknippad med en investering i det finansiella instrument som prospektet avser” (Beckman m.fl., Lagarna på värdepappersområdet, 2002, s. 103).

Bestämmelserna i 2 kap. LHF reglerar skyldigheten att upprätta emissionsprospekt (1 och 2 §§) och erbjudandeprospekt (1 och 3 §§). Bestämmelserna om emissionsprospekt går tillbaka på EG:s direktiv 89/298/EEG, det s.k. prospektdirektivet, medan bestämmelserna om erbjudandeprospekt inte bärs upp av någon EG-reglering.

Skyldigheten enligt 2 kap. 1 och 2 §§ LHF att upprätta emissionsprospekt innebär, med avseende på aktiebolags emissioner av aktier, att bolaget skall upprätta ett prospekt om emissionen avser aktier som inte är inregistrerade eller föremål för ansökan om inregistrering vid en börs, riktas till en öppen krets och kan komma att inbringa minst 300.000 kr som betalning för aktierna. Om emissionen avser aktier som är inregistrerade eller föremål för ansökan om inregistrering vid börs, skall enligt 5 kap. 5 § LBC i stället ett börsprospekt upprättas. Bestämmelser om innehållet i emissionsprospekt enligt LHF och börsprospekt enligt LBC finns i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1995:21).

Skyldigheten enligt 2 kap. 1 och 3 §§ LHF att upprätta erbjudandeprospekt innebär, med avseende på aktier att den som lämnar ett erbjudande om köp eller försäljning av aktier skall upprätta ett prospekt. Ett erbjudande om köp föreligger exempelvis om ett aktiebolag återköper egna aktier och sedermera bjuder ut dem till försäljning. Det typiska erbjudandet om försäljning är ett offentligt uppköpserbjudande där exempelvis ett aktiebolag erbjuder aktieägarna i ett annat bolag att sälja sina aktier till det erbjudande bolaget. Finansinspektionen har inte utfärdat några föreskrifter om innehållet i erbjudandeprospekt. Enligt uttalanden i lagens förarbeten bör kraven på innehållet i sådana prospekt huvudsakligen utformas genom självreglering (prop 1991/92:113 s. 155 och 219, prop. 1992/93:90 s. 56 f.).

Näringslivets Börskommitté (NBK) har utfärdat regler rörande flera slag av prospekt.. NBK:s Regler om utformning av prospekt (1999) är avsedd att tillämpas på prospekt, som offentliggörs på den svenska kapitalmarknaden och som avser aktier, konvertibler, teckningsoptioner, vinstandelsbevis och depåbevis vilka är – eller avses bli – föremål för regelbunden handel. I den NBK:s Regler rörande offentliga erbjudanden om aktieförvärv (2003) finns bestämmelser om innehållet i sådana erbjudandeprospekt som upprättas av budgivaren vid s.k. takeover-erbjudanden avseende aktier och vissa andra finansiella instrument i svenska aktiemarknadsbolag. Slutligen finns vissa bestämmelser om prospekt i NBK:s regler avseende aktiebolags köp och försäljning av egna aktier (2000).

Skall prospekt upprättas vid fusion?

I aktiebolagslagen finns inte några bestämmelser om upprättande av prospekt vid fusion. Inte heller i lagen om handel med finansiella instrument (eller lagen om börs- och clearingverksamhet) finns några bestämmelser som uttryckligen stipulerar att prospekt skall upprättas vid fusion.

Enligt nämndens mening kan inte heller grunderna för bestämmelserna om emissions- och erbjudandeprospekt vara tillämpliga. En fusion kommer inte till stånd genom att aktieägarna i det överlåtande bolaget individuellt tar ställning till att överlåta sina aktier till det övertagande bolaget utan genom ett av det överlåtande bolaget, genom bolagsstämman, fattat beslut. Till underlag för stämmans ställningstagande skall styrelserna i de fusionerande bolagen upprätta och lägga fram en fusionsplan i vilken skall återfinnas alla villkor för fusionen som kan antas vara av betydelse för bolagsstämmans ställningstagande. I planen skall också lämnas en redogörelse från styrelsernas sida för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för bolagen. Av redogörelsen skall framgå hur fusionsvederlaget har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som därvid har beaktats. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendom skall anmärkas. Fusionsplanen skall granskas av en eller flera revisorer, vilkas yttrande över planen skall fogas till densamma. Till fusionsplanen skall också fogas redovisningshandlingar. Sedan fusionsplanen har godkänts kan aktieägarna i det överlåtande bolaget i princip inte göra annat än att invänta fusionsvederlaget – det finns inget erbjudande att ta ställning till.

Frågan är då om det från synpunkten av god sed på aktiemarknaden finns anledning att ställa krav på upprättande av prospekt vid fusion mot kontant vederlag. Något sådant krav kan inte läsas ut ur NBK:s prospektregler och Aktiemarknadsnämnden finner inte heller för sin del skäl att uppställa något sådant krav. Enkelt uttryckt skall fusionsplanen fylla samma funktion för aktieägarna i det överlåtande bolaget inför ett ställningstagande till frågan om en fusion med det övertagande bolaget som ett prospekt skulle fylla inför ett ställningstagande till ett erbjudande om att individuellt överlåta aktierna till det övertagande bolaget. Från synpunkten av god sed på aktiemarknaden bör därför inte uppställas annat krav än att fusionsplanen utformas så att den ger samma information som i tillämpliga delar skall lämnas vid s.k. kontanterbjudanden enligt NBK:s takeover-regler. Alternativt kan sådan information lämnas i särskild ordning (genom informationsbroschyr e.d.) i god tid före bolagsstämman.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I behandlingen av detta ärende har deltagit Johan Munck (ordförande), Leif Thorsson (vice ordförande), Carl-Johan Åberg (vice ordförande), Lars Bredin (vice ordförande) Ulf Aspenberg, Thomas Ehlin och Tom Hård.

På Aktiemarknadsnämndens vägnar