|
|||||||
|
(i) | Styrelsen i Ericsson bedömer att
det är av värde för bolaget att rösträttsrelationen
mellan A-aktie och B-aktie i Ericssons bolagsordning ändras från
1:1000 till 1:10 i enlighet med Förslaget. (Som framgår
av pressmeddelande från Ericsson av den 19 februari 2004 har
styrelsen gjort denna bedömning); |
(ii) | Aktiemarknadsnämnden skall ha uttalat att Förslaget
inte strider mot god sed på aktiemarknaden; och |
(iii) | Lagakraftvunnet förhandsbesked skall ha meddelats
med innebörd att den föreslagna bolagsordningsändringen
varigenom rösträttsskillnaden reduceras till 1:10, liksom
omvandlingen av B-aktie till A-aktie ej utlöser beskattning. |
Vidare erfordras för Förslagets framläggande och Erbjudandets genomförande att ordinarie bolagsstämmor i Investor AB och i AB Industrivärden fattar beslut som innebär att stämmorna godkänner att förslaget bifalls av Investor AB och AB Industrivärden på Ericssons bolagsstämma. Bolagsstämma i AB Investor är sammankallad till den 23 mars 2004 och bolagsstämma i AB Industrivärden är sammankallad till den 29 mars 2004. Extra bolagsstämma i Ericsson för beslut i anledning av Förslaget beräknas avhållas strax före eller strax efter sommaren.
I framställningen till nämnden har Sökandena hemställt om besked i två frågor.
ÖVERVÄGANDEN
Genom 1944 års aktiebolagslag infördes den ordningen att det i aktiebolag inte får förekomma större skillnader i röstvärde mellan olika aktieslag än 1 till 10. Den principiella utgångspunkten för detta ställningstagande var att makten i ett aktiebolag skulle svara mot den ekonomiska risken, men röstvärdesskillnader ansågs i vissa fall kunna fylla ett praktiskt ändamål. Möjligheten till en viss mindre röstvärdesskillnad ansågs vara en godtagbar kompromiss mellan dessa motstående synpunkter (se SOU 1941: 9 s. 500).
I övergångsbestämmelserna till såväl 1944 års lag som 1975 års aktiebolagslag (ABL) har föreskrivits, att bolag med större röstvärdesskillnader får fortsätta att ge ut aktier med de röstvärden som tillkommer aktier utgivna före ikraftträdandet av 1944 års lag. I Aktiebolagskommitténs förslag till ny aktiebolagslag (SOU 2001:1) föreslås ingen ändring på denna punkt.
Någon fast praxis för hur aktieägarna i bolag med större röstvärdesskillnader skall förfara om man önskar minska dessa skillnader till den nivå som från allmän synpunkt har ansetts önskvärd har inte utbildats i Sverige.
Aktiemarknadsnämnden har tidigare haft anledning att ta ställning till frågor med anknytning till denna problematik. I AMN 1998:2 behandlas ett fall då inom Electrolux hade väckts frågan om en ändring av bolagsordningen av innebörd att varje B-aktie skulle ges 1/10 röst i stället för 1/1000 röst. Nämnden utgick i sin bedömning bl.a. från att det planerade beslutet inte stred mot den s.k. generalklausulen i 9 kap. ABL.
I uttalandet konstaterade nämnden bl.a. att det totalt i Electrolux fanns endast omkring 150 ägare av A-aktier. I den mån dessa aktieägare även ägde B-aktier i sådan utsträckning att den sammanlagda effekten av bolagsordningsändringen blev en ökad röstandel i bolaget skulle förändringen enbart vara till fördel för dem. Den sannolikt mycket begränsade grupp aktieägare som i nyss angiven mening skulle kunna få sin ställning försämrad kunde genom bolagsordningsändringens positiva inverkan på marknadens intresse för Electrolux aktier ändå få en fördel av förändringen. Som framhölls i framställningen skulle en positiv kurspåverkan på B-aktien kunna påverka A-aktien i samma riktning. Till bilden hörde enligt nämnden också att den ändring av bolagsordningen som övervägdes skulle innebära en anpassning till aktiebolagslagens nuvarande regler i ämnet. Vid en samlad bedömning av dessa förhållanden ansåg nämnden att den tilltänkta bolagsordningsändringen i det fallet inte stred mot god sed på aktiemarknaden. Det nu aktuella fallet skiljer sig från den situation som förelåg i det nämnda uttalandet på det sättet att förslaget kan sägas förutsätta ett slags ”kompensation” till A-aktieägarna för den reducerade relativa röststyrkan.
Fråga 1
Aktiemarknadsnämndens principiella uppfattning är att en ändring av röstvärdet på aktierna i ett svenskt aktiemarknadsbolag som innebär att skillnaderna i röstvärde mellan olika aktieslag reduceras till överensstämmelse med vad den nuvarande lagen medger (maximalt 1 till 10) allmänt sett måste anses innebära en fördel (jfr AMN 1998:2). Nämnden har därför från sina utgångspunkter inget att erinra mot den planerade ändringen av röstvärdet på aktierna i Ericsson.
Nämnden anser inte heller att det skulle strida mot god sed på aktiemarknaden att, som i det aktuella fallet, till A-aktieägarna ge en ”kompensation” i form av Omvandlingsrätter som inte innebär någon värdeöverföring från bolaget till ägarna i fråga.
Den föreslagna formen för ”kompensationen” ger A-aktieägarna möjlighet att välja mellan att genom omvandling av B-aktier fördubbla sitt innehav av A-aktier och därigenom i viss mån begränsa sin inflytandemässiga förlust i förhållande till vad den eljest skulle ha blivit eller att tillgodogöra sig det ekonomiska värdet av omvandlingsrätten genom att i stället sälja Omvandlingsrätter på marknaden. I ljuset av de mycket begränsade röstandelar som är hänförliga till A-aktieposter som innehas av de A-aktieägare som inte undertecknat överenskommelsen av den 18 februari 2004, får den valda tekniken anses vara sådan att hinder inte möter från synpunkten av god sed på aktiemarknaden. Till det kommer att de planerade åtgärderna betraktade som en helhet kan antas vara till fördel för bolaget och därmed ligga i samtliga aktieägares intresse.
Aktiemarknadsnämnden finner inte skäl att från synpunkten av god sed på aktiemarknaden anlägga andra synpunkter på förfarandet för att genomföra den tilltänkta bolagsordningsändringen eller ge ut Omvandlingsrätterna.
Fråga 2
Vad gäller beslutsformen gör nämnden följande bedömning.
Aktiebolagslagens utgångspunkt är att aktieägare kan vara av jäv förhindrad att deltaga i bolagsstämmans beslut endast i vissa ansvarsfrågor. En aktieägare har alltså rätt att deltaga i bolagsstämmans behandling av frågor i vilka han har ett eget ekonomiskt intresse, även om detta skulle strida mot bolagets intresse (jfr AMN 1988:12). Skyddet för övriga aktieägare ligger i stället i den aktiebolagsrättsliga likabehandlingsprincipen, särskilt på det sätt som den kommer till uttryck i den s.k. generalklausulen.
I AMN 2002:2 behandlade nämnden vissa frågor om riktade emissioner. Nämnden uttalade att, i syfte att minska risken för att bolagsstämman i samband med en emission riktad till viss eller vissa aktieägare agerar på ett sätt som strider mot, eller av allmänheten skulle kunna uppfattas strida mot, kravet på likabehandling av aktieägarna, dessa aktieägare inte bör deltaga i stämmans emissionsbeslut.
Det nu aktuella fallet skiljer sig från de typfall som AMN 2002:2 behandlar bl.a. genom att beslutet att ge ut Omvandlingsrätter utgör en del av en helhetslösning beträffande samtliga utgivna aktiers röstvärden. Dessutom torde det vara omöjligt att uppnå sådan förhöjd majoritet inom A-klassen som krävs enligt 9 kap. 33 § aktiebolagslagen, om inte A-aktieägarna kan rösta fullt ut.
Med hänsyn till det anförda måste det enligt nämndens mening godtas att De Större Aktieägarna och övriga A-aktieägare på bolagsstämman röstar för sina A- och B-aktier vid det stämmobeslut varigenom både bolagsordningsändring och utgivning av omvandlingsrätter godkänns.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I behandlingen av detta ärende har deltagit ledamöterna Johan
Munck (ordförande), Carl-Johan Åberg (vice ordförande),
Lars Bredin (vice ordförande), Peter Bäärnhielm och Jan
Stenberg.
På Aktiemarknadsnämndens vägnar
Johan Munck | Rolf Skog |