Aktiemarknadsnämndens uttalande 2004:11

2004-03-15

Röststyrkeförändring. Frågor om beslutets innehåll och formerna för beslutetubrik

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 5 mars 2004 en framställning från Advokatfirman Vinge KB på uppdrag av Investor AB, AB Industrivärden, Handelsbankens Pensionsstiftelse, Handelsbankens Pensionskassa samt Svenska Handelsbankens Personalstiftelse (gemensamt ”De Större A-aktieägarna”) samt Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt, Arbetsmarknadsförsäkringar, Pensionsförsäkringsaktiebolag, Första AP-fonden, Andra AP-fonden, Tredje AP-fonden, Fjärde AP-fonden, Livförsäkringsaktiebolaget Skandia, Nordeas fonder i Sverige och Luxemburg, Robur fonder, Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv (publ), SEB fonder, Handelsbanken fonder, Handelsbanken Liv Försäkrings AB och SPP fonder (gemensamt ”De Större B-aktieägarna” och gemensamt med De Större A-aktieägarna ”De Större Aktieägarna”) samt Ericsson (gemensamt med De Större Aktieägarna ”Sökandena”).

BAKGRUND

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som är hämtad ur framställningen till nämnden.

De Större A-aktieägarna innehar röststarka A aktier (en röst per aktie) representerande cirka 79,3 procent av rösterna och cirka 3,3 procent av kapitalet i Ericsson samt utgörande cirka 81,2 procent av hela A-serien. Dessutom innehar De Större A-aktieägarna röstsvaga B-aktier (en tusendels röst per aktie) representerande ytterligare cirka 0,1 procent av rösterna samt cirka 5,0 procent av kapitalet.

De Större B aktieägarna innehar A-aktier representerande cirka 7,8 procent av rösterna och cirka 0,3 procent av kapitalet samt B-aktier representerande cirka 0,4 procent av rösterna och cirka 16,2 procent av kapitalet.

De Större Aktieägarna innehar därmed cirka 89 procent av samtliga A-aktier och cirka 22 procent av samtliga B-aktier, totalt cirka 25 procent av det totala antalet utestående aktier i Ericsson.

Ericsson är det enda svenska aktiemarknadsbolag som har kvar en så stor rösträttsskillnad som 1:1000, i enlighet med den möjlighet som övergångsreglerna mellan nyare och äldre aktiebolagslagstiftning medger. Kritik mot den stora rösträttsskillnaden har förekommit från såväl svenska som utländska B aktieägare. Till bakgrunden hör också att Ericsson under 2002 genomförde en större företrädesemission 1:1 av B-aktier (oavsett tidigare aktieslag), varigenom således aktiekapitalet dubblades. Inför den emissionen uttalade en grupp aktieägare, huvudsakligen bestående av De Större Aktieägarna, att styrelseordföranden i Ericsson skulle leda en grupp med representanter för A- och B aktieägarna, vilken grupp, med beaktande av önskemålet från A-aktieägarna om kompensation, skulle utreda förutsättningarna för en reducerad rösträttsskillnad från 1:1000 till 1:10.

Inte minst mot bakgrund av Ericssons stora intresse för att nå en lösning i frågan, har ett förslag nu utarbetats vilket är avsett att, under vissa förutsättningar, läggas fram på en kommande extra bolagsstämma i Ericsson. Förslaget innebär dels att rösträttsskillnaden reduceras från 1:1000 till 1:10, dels att omvandlingsrätter som ger A-aktieägare möjlighet att omvandla B-aktier till A-aktier kommer A-aktieägarna tillgodo (”Förslaget”). Vidare har De Större B-aktieägarna exklusive Livförsäkringsaktiebolaget Skandia förbundit sig att gemensamt lämna ett erbjudande att köpa omvandlingsrätter för 1 krona och 10 öre per styck (“Erbjudandet”).

Förslaget och erbjudandet

Bolagsstämmobeslut med anledning av Förslaget

Bolagsstämmobeslut med anledning av Förslaget avses innehålla två ömsesidigt villkorade delar vilka avses ingå som delmoment i ett övergripande stämmobeslut.

Den första delen innebär att röststyrkan för B-aktier höjs från en tusendels (1/1000) röst per aktie till en tiondels (1/10) röst per aktie genom bolagsordningsändring varvid förhöjd majoritet enligt aktiebolagslagens 9 kap 33 § punkt 2 inom A-klassen erfordras.

Den andra delen innebär att särskilt tillskapade omvandlingsrätter utges till A-aktieägarna. Omvandlingsrätterna avses tillskapas enligt följande. Bolagsstämman beslutar att bolagsordningen i Ericsson kompletteras med en ny bestämmelse som ger den som innehar en omvandlingsrätt rätt att under viss period (cirka tre månader) omvandla en B-aktie till en aktie A-aktie. Samtidigt beslutar bolagsstämman att omvandlingsrätter skall utges till innehavarna av A-aktier. Omvandlingsrätterna skall bli föremål för handel på Stockholmsbörsen.

Avsikten med införandet av möjligheten att under viss tid omvandla ett begränsat antal B-aktier till A-aktier och att tillföra innehavarna av A-aktier omsättningsbara rätter till sådan omvandling är att innehavarna av A-aktier skall kunna avyttra omvandlingsrätter mot vederlag alternativt, genom att utnyttja omvandlingsrätter, kunna öka sitt innehav av A-aktier till det dubbla.

Erbjudandets utformning

Som ovan nämnts har De Större B-aktieägarna exklusive Livförsäkringsaktiebolaget Skandia förbundit sig att gemensamt lämna ett erbjudande att köpa omvandlingsrätter för 1 krona och 10 öre per styck, vilket motsvarar en premie om cirka 5 procent i förhållande till börskursen för B-aktien vid tidpunkten för offentliggörande av Förslaget och Erbjudandet. “Spreaden” mellan A-aktier och B-aktier var vid denna tidpunkt cirka 10 procent, varvid dock skall beaktas att antalet A-aktier kommer att fördubblas vid genomförande av Förslaget. Erbjudandet skall börja löpa så snart det är praktiskt möjligt efter det att omvandlingsrätterna utgivits och skall löpa under cirka 4-6 veckor. De Större B-aktieägarna exklusive Livförsäkringsaktiebolaget Skandia kommer, med De Större A-aktieägarnas medgivande, att begränsa Erbjudandet i den del det riktar sig till De Större A-aktieägarna på ett sådant sätt att det endast avser 25 procent av omvandlingsrätterna, tilldelade på grundval av deras innehav av A-aktier enligt ovan.

En reducering av rösträttsskillnaden till 1:10 medför att A-aktiernas andel av det totala röstetalet går ned från cirka 98 procent till cirka 30 procent om omvandlingsrätter ej utges. Genom utgivande och fullt utnyttjande av omvandlingsrätter kommer A-aktiernas totala andel av röstetalet i stället att bli cirka 47 procent. Röstetalet för A-aktier för den aktieägare utanför De Större Aktieägarna som har störst innehav av A-aktier uppgår till cirka 1,2 procent och skulle efter reducering av rösträttsskillnaden uppgå till cirka 0,6 procent respektive cirka 0,3 procent, beroende på om tilldelade omvandlingsrätter utnyttjas eller ej.

Övrigt

Ett utkast till förslag till bolagsstämmobeslut innefattande bolagsordningsändringar och utgivande av omvandlingsrätter har under hand underställts Patent- och registreringsverket, som har förklarat att bolagsordningsändringar med sådan innebörd kan registreras.

Som anges ovan erfordras för bolagsordningsändring av nu angivet slag, där rättsförhållandet mellan A-aktien och B-aktien förändras till nackdel för A-aktien, för sin giltighet – utöver två tredjedelars majoritet av samtliga närvarande aktier vid bolagsstämma – också samtycke av ägare till minst 50 procent av samtliga A-aktier och 90 procent av de A-aktier som deltar i beslutet. Samtliga Förslagets delbeslut skall fattas som ett ”paket” innebärande att även delbesluten om införande av omvandlingsrätt i bolagsordningen och utgivande av omvandlingsrätter till A-aktieägare enligt Förslaget skall beslutas med ovan nämnda majoritet. Med hänsyn till de aktieinnehav som De Större Aktieägarna representerar kan det antas att erforderlig majoritet kommer att uppnås vid bolagsstämma.

Förutsättningar för förslagets genomförande

Framläggande av Förslaget och genomförande av Erbjudandet förutsätter enligt överenskommelsen av den 18 februari 2004 att samtliga följande förutsättningar är uppfyllda:

Vidare erfordras för Förslagets framläggande och Erbjudandets genomförande att ordinarie bolagsstämmor i Investor AB och i AB Industrivärden fattar beslut som innebär att stämmorna godkänner att förslaget bifalls av Investor AB och AB Industrivärden på Ericssons bolagsstämma. Bolagsstämma i AB Investor är sammankallad till den 23 mars 2004 och bolagsstämma i AB Industrivärden är sammankallad till den 29 mars 2004. Extra bolagsstämma i Ericsson för beslut i anledning av Förslaget beräknas avhållas strax före eller strax efter sommaren.

I framställningen till nämnden har Sökandena hemställt om besked i två frågor.

1. Är det förenligt med god sed på aktiemarknaden att genomföra röststyrkeförändringen i Ericsson och tilldelningen av omvandlingsrätter och att därvid förfara på det ovan beskrivna sättet?
2. Är det förenligt med god sed på aktiemarknaden att De Större Aktieägarna och övriga A-aktieägare på bolagsstämman röstar för sina A- och B-aktier vid det stämmobeslut varigenom både bolagsordningsändring och utgivning av omvandlingsrätter godkänns?

ÖVERVÄGANDEN

Genom 1944 års aktiebolagslag infördes den ordningen att det i aktiebolag inte får förekomma större skillnader i röstvärde mellan olika aktieslag än 1 till 10. Den principiella utgångspunkten för detta ställningstagande var att makten i ett aktiebolag skulle svara mot den ekonomiska risken, men röstvärdesskillnader ansågs i vissa fall kunna fylla ett praktiskt ändamål. Möjligheten till en viss mindre röstvärdesskillnad ansågs vara en godtagbar kompromiss mellan dessa motstående synpunkter (se SOU 1941: 9 s. 500).

I övergångsbestämmelserna till såväl 1944 års lag som 1975 års aktiebolagslag (ABL) har föreskrivits, att bolag med större röstvärdesskillnader får fortsätta att ge ut aktier med de röstvärden som tillkommer aktier utgivna före ikraftträdandet av 1944 års lag. I Aktiebolagskommitténs förslag till ny aktiebolagslag (SOU 2001:1) föreslås ingen ändring på denna punkt.

Någon fast praxis för hur aktieägarna i bolag med större röstvärdesskillnader skall förfara om man önskar minska dessa skillnader till den nivå som från allmän synpunkt har ansetts önskvärd har inte utbildats i Sverige.

Aktiemarknadsnämnden har tidigare haft anledning att ta ställning till frågor med anknytning till denna problematik. I AMN 1998:2 behandlas ett fall då inom Electrolux hade väckts frågan om en ändring av bolagsordningen av innebörd att varje B-aktie skulle ges 1/10 röst i stället för 1/1000 röst. Nämnden utgick i sin bedömning bl.a. från att det planerade beslutet inte stred mot den s.k. generalklausulen i 9 kap. ABL.

I uttalandet konstaterade nämnden bl.a. att det totalt i Electrolux fanns endast omkring 150 ägare av A-aktier. I den mån dessa aktieägare även ägde B-aktier i sådan utsträckning att den sammanlagda effekten av bolagsordningsändringen blev en ökad röstandel i bolaget skulle förändringen enbart vara till fördel för dem. Den sannolikt mycket begränsade grupp aktieägare som i nyss angiven mening skulle kunna få sin ställning försämrad kunde genom bolagsordningsändringens positiva inverkan på marknadens intresse för Electrolux aktier ändå få en fördel av förändringen. Som framhölls i framställningen skulle en positiv kurspåverkan på B-aktien kunna påverka A-aktien i samma riktning. Till bilden hörde enligt nämnden också att den ändring av bolagsordningen som övervägdes skulle innebära en anpassning till aktiebolagslagens nuvarande regler i ämnet. Vid en samlad bedömning av dessa förhållanden ansåg nämnden att den tilltänkta bolagsordningsändringen i det fallet inte stred mot god sed på aktiemarknaden. Det nu aktuella fallet skiljer sig från den situation som förelåg i det nämnda uttalandet på det sättet att förslaget kan sägas förutsätta ett slags ”kompensation” till A-aktieägarna för den reducerade relativa röststyrkan.

Fråga 1

Aktiemarknadsnämndens principiella uppfattning är att en ändring av röstvärdet på aktierna i ett svenskt aktiemarknadsbolag som innebär att skillnaderna i röstvärde mellan olika aktieslag reduceras till överensstämmelse med vad den nuvarande lagen medger (maximalt 1 till 10) allmänt sett måste anses innebära en fördel (jfr AMN 1998:2). Nämnden har därför från sina utgångspunkter inget att erinra mot den planerade ändringen av röstvärdet på aktierna i Ericsson.

Nämnden anser inte heller att det skulle strida mot god sed på aktiemarknaden att, som i det aktuella fallet, till A-aktieägarna ge en ”kompensation” i form av Omvandlingsrätter som inte innebär någon värdeöverföring från bolaget till ägarna i fråga.

Den föreslagna formen för ”kompensationen” ger A-aktieägarna möjlighet att välja mellan att genom omvandling av B-aktier fördubbla sitt innehav av A-aktier och därigenom i viss mån begränsa sin inflytandemässiga förlust i förhållande till vad den eljest skulle ha blivit eller att tillgodogöra sig det ekonomiska värdet av omvandlingsrätten genom att i stället sälja Omvandlingsrätter på marknaden. I ljuset av de mycket begränsade röstandelar som är hänförliga till A-aktieposter som innehas av de A-aktieägare som inte undertecknat överenskommelsen av den 18 februari 2004, får den valda tekniken anses vara sådan att hinder inte möter från synpunkten av god sed på aktiemarknaden. Till det kommer att de planerade åtgärderna betraktade som en helhet kan antas vara till fördel för bolaget och därmed ligga i samtliga aktieägares intresse.

Aktiemarknadsnämnden finner inte skäl att från synpunkten av god sed på aktiemarknaden anlägga andra synpunkter på förfarandet för att genomföra den tilltänkta bolagsordningsändringen eller ge ut Omvandlingsrätterna.

Fråga 2

Vad gäller beslutsformen gör nämnden följande bedömning.

Aktiebolagslagens utgångspunkt är att aktieägare kan vara av jäv förhindrad att deltaga i bolagsstämmans beslut endast i vissa ansvarsfrågor. En aktieägare har alltså rätt att deltaga i bolagsstämmans behandling av frågor i vilka han har ett eget ekonomiskt intresse, även om detta skulle strida mot bolagets intresse (jfr AMN 1988:12). Skyddet för övriga aktieägare ligger i stället i den aktiebolagsrättsliga likabehandlingsprincipen, särskilt på det sätt som den kommer till uttryck i den s.k. generalklausulen.

I AMN 2002:2 behandlade nämnden vissa frågor om riktade emissioner. Nämnden uttalade att, i syfte att minska risken för att bolagsstämman i samband med en emission riktad till viss eller vissa aktieägare agerar på ett sätt som strider mot, eller av allmänheten skulle kunna uppfattas strida mot, kravet på likabehandling av aktieägarna, dessa aktieägare inte bör deltaga i stämmans emissionsbeslut.

Det nu aktuella fallet skiljer sig från de typfall som AMN 2002:2 behandlar bl.a. genom att beslutet att ge ut Omvandlingsrätter utgör en del av en helhetslösning beträffande samtliga utgivna aktiers röstvärden. Dessutom torde det vara omöjligt att uppnå sådan förhöjd majoritet inom A-klassen som krävs enligt 9 kap. 33 § aktiebolagslagen, om inte A-aktieägarna kan rösta fullt ut.

Med hänsyn till det anförda måste det enligt nämndens mening godtas att De Större Aktieägarna och övriga A-aktieägare på bolagsstämman röstar för sina A- och B-aktier vid det stämmobeslut varigenom både bolagsordningsändring och utgivning av omvandlingsrätter godkänns.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I behandlingen av detta ärende har deltagit ledamöterna Johan Munck (ordförande), Carl-Johan Åberg (vice ordförande), Lars Bredin (vice ordförande), Peter Bäärnhielm och Jan Stenberg.

På Aktiemarknadsnämndens vägnar