Aktiemarknadsnämndens uttalande 2005:04

2005-02-03

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 2 februari 2005 en framställning från Investment AB Kinnevik.

BAKGRUND

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som i allt väsentligt är hämtad ur framställningen till nämnden.

Investment AB Kinnevik ("Kinnevik"), noterat på Stockholmsbörsens O-lista, äger samtliga aktier i Invik & Co AB ("Invik"). Inom Kinnevik utreds för närvarande frågan om utdelning till bolagets aktieägare av samtliga aktier i Invik. Förslag härom kan komma att framläggas i Kinneviks bokslutskommuniké, som utges den 17 februari 2005. Därvid fattas beslut vid ordinarie bolagsstämman den 12 maj samt förläggs avstämningsdagen för utdelning av aktierna till andra halvåret 2005. Avsikten är att A-aktier i Kinnevik skall berättiga till A-aktier i Invik och att B-aktier i Kinnevik skall berättiga till B-aktier i Invik.

Hos Stockholmsbörsen kommer att ansökas om O-listenotering av B-aktierna i Invik att inledas omedelbart efter utdelningen.

Utdelningen görs enligt den s.k. Lex Asea, vilket innebär att Kinnevik måste dela ut samtliga aktier i Invik. Kinnevik önskar dock ha möjlighet till ett långsiktigt och icke obetydligt minoritetsägande i Invik. Detta åstadkoms genom att Kinnevik, medan Invik fortfarande är helägt dotterbolag, tecknar konvertibla förlagsbevis i Invik, som vid konvertering ger upphov till aktier, som kan representera mer eller mindre än 30 procent röstetalet för samtliga aktier i Invik.

Omedelbart efter en utdelning av Invik-aktierna kommer detta bolag att ha samma ägarstruktur som Kinnevik; Emesco-koncernen kommer att äga aktier med 31,7 procent av röstetalet för samtliga aktier i Invik. Att åtminstone Emesco-koncernen kommer att ha samma syn som Kinnevik - om och när Kinnevik blir aktieägare i Invik - i frågor om bl.a. styrelseval i Invik är naturligt mot bakgrund av de förhållanden som sedan många år rått inom den företagsgrupp, där de nu aktuella företagen ingår. Dessa förhållanden har berörts i den framställning som låg till grund för Aktiemarknadsnämndens uttalande 2004:04.

Av de skäl som angivits ovan avser Kinnevik och Emesco-koncernen - samt eventuellt vissa andra fysiska och juridiska personer med nära anknytning till Kinneviks-sfären - att ingå en överenskommelse om samverkan vid utövande av rösträtten i Invik, som motsvarar vad som sägs i Näringslivets Börskommittés regler rörande offentliga erbjudanden om aktieförvärv, punkt I.3 d. Upplysningar om denna överenskommelse kommer att ges i Inviks noteringsprospekt, som offentliggörs i samband med utdelandet av Invik-aktierna.

Mot nu angivna bakgrund hemställer Kinnevik att Aktiemarknadsnämnden ger besked om huruvida budplikt skulle uppkomma för Kinnevik, om man i ett O-listenoterat Invik förvärvar aktier - genom köp eller konvertering. Skall budpliktsreglerna förstås så, att sammanläggning av närståendes innehav (enl. punkt I.1 a-d) skall göras såväl före som efter förvärv, innebärande att Kinnevik ej ådrar sig budplikt vid aktieförvärv i Kinnevik, om de närståendes (inkl Kinneviks, som är noll när Inviks börsnotering inleds) sammanlagda innehav alltsedan noteringsstart i Invik alltid motsvarat minst 30 procent av röstetalet?

ÖVERVÄGANDEN

I Näringslivets Börskommittés regler rörande offentliga erbjudanden om aktieförvärv finns bestämmelser om budplikt. Budplikt inträder enligt punkten III.1 av reglerna när någon, som innehar aktier representerande mindre än trettio procent av röstetalet för samtliga aktier i ett aktiemarknadsbolag, genom förvärv av aktier, ensam eller tillsam­mans med närstående som avses i punkten I.3 a-d, uppnår en ägarandel som uppgår till eller överstiger trettio procent av det totala antalet röster i bolaget. Baserat på den erfarenhetsmässiga närvaron på aktiemarknadsbolagens bolagsstämmor anses en ägare som innehar trettio procent eller mer av röstetalet typiskt sett ensam kunna uppnå egen majoritet av de avgivna rösterna vid stämman och i den meningen kontrollera bolaget. Syftet med reglerna om budplikt är att erbjuda övriga aktieägare en möjlighet att lämna bolaget i samband med att en ny ägare uppnår sådan kontroll.

Enligt NBK-reglerna punkt I.3 d är parter närstående, om de träffat en överenskommelse om att genom ett samordnat utövande av rösträtten inta en långsiktigt gemensam hållning i fråga om det aktuella bolagets förvaltning. Av kommentaren till punkten framgår att den avses vara tillämplig på både skriftliga och muntliga överenskommelser om ett sådant samordnat utövande av rösträtten. Bestämmelsen kan bli tillämplig exempelvis om det finns en överenskommelse om att under en längre tidsperiod, dvs. flera verksamhetsår, samordna utövandet av rösträtten vid val av i vart fall så många styrelseledamöter att dessa utgör en majoritet i styrelsen.

Kinnevik och Emesco får redan för närvarande anses som närstående i den mening som avses i punkt I.3.d (jfr AMN 2004:4) och kommer dessutom - eventuellt tillsammans med vissa andra fysiska och juridiska personer - att ingå en uttrycklig sådan överenskommelse om samverkan som avses i punkten. Denna överenskommelse avses bli träffad redan innan Invik genom notering vid Stockholmsbörsen blir ett aktiemarknadsbolag. Den grundläggande regeln om budplikt i punkt III.1 måste för ett sådant fall - betraktad med utgångspunkt i dess syfte och dess sammanhang med övriga regler i punkten -förstås på det sättet att man skall utgå från gruppens totala röstandel i målbolaget vid bedömningen av frågan om budplikt uppkommer, om någon medlem i gruppen förvärvar ytterligare aktier i målbolaget. Eftersom i förevarande fall gruppen redan före börsnoteringen, och således innan Invik blir ett aktiemarknadsbolag, kommer att inneha mer än 30 procent av det totala antalet röster i företaget, uppkommer därmed inte budplikt, för det fall att Kinnevik eller någon annan gruppmedlem efter börsnoteringen gör ytterligare förvärv av aktier i Invik.

Detta ärende har med stöd av 7 § arbetsordningen för Aktiemarknadsnämnden behandlats av ordföranden ensam.

På Aktiemarknadsnämndens vägnar