Aktiemarknadsnämndens uttalande 2005:15

2005-05-13

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 19 april 2005 en framställning från Gunnar Thuresson. Paynova AB har yttrat sig över framställningen.

BAKGRUND

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som i allt väsentligt är hämtad ur framställningen till nämnden.

Aktierna i Paynova AB är noterade på NGM-börsen sedan februari 2004. Styrelsen i Pay­nova AB har inför ordinarie bolagsstämma den 18 maj föreslagit en företrädes­emission av aktier 1:1 till en kurs av 2 kr. kr. Börskursen var före tillkännagivandet 6,60 kr.

I bolaget finns flera serier teckningsoptioner, bl a serie TO 6 som ger rätt att teckna 10 aktier för 8 kr per aktie senast 2005-12-31. Villkoren för serie TO 6 stadgar att omräk­ning av teckningskursen skall ske vid split, fusion, nedsättning av aktiekapital, likvida­tion, konkurs, men inte vid företrädesemission av aktier.

Teckningsoptionerna av serie TO 6 emitterades vid en nyemission under 2003, alltså innan Paynova var noterat vid NGM. Emissionen var en företrädesemission, varvid aktier och teckningsoptioner vilka inte tecknades med primär eller sekundär företrädes­rätt tecknades av ett begränsat antal utomstående investerare, bl a Thuresson.

I framställningen hävdas att det är uppenbart att en nyemission som medför stor utspäd­ning med en emissionskurs långt under aktuell börskurs drastiskt ändrar förutsättning­arna för innehavarna av sådana teck­ningsoptioner som saknar omräkningsvillkor vid nyemission av aktier. Vid en given storlek på det kapital som tillföras genom en aktie­emission kan en majoritet i ett bolag genom att välja emissionskurs och antalet emitte­rade aktier enkelt göra utelöpande tecknings­optioner i praktiken värdelösa.

Gunnar Thuresson hemställer att Aktiemarknadsnämnden uttalar hur stor utspädning som kan vara etiskt försvarbar om innehavare av teckningsoptioner inte kompenseras genom ändring av villkoren.

Paynova har i sitt yttrande till nämnden i sammandrag anfört följande.

Beträffande emissionen under 2003 hänvisar Paynova till uppgifter i det informations­memorandum som utfärdades. Där sägs: "Observera att optionsrätterna inte ger rätt till omräkning eller deltagande vid nyemission med företrädesrätt för Bolagets aktieägare. En företrädesemission kan innebära att optionsrätternas eventuella värde går förlorat."

Enligt Paynova har det varit tydligt vid emissioner av teckningsoptioner som saknar om­räkningsvillkor, att optionerna skulle utgöra en "extra bonus" inom ramen för de mark­nadsmässiga villkor som i övrigt gällde vid respektive emissionstillfälle.

Paynova uppger vidare att de ursprungliga innehavarna av TO 6 var drygt 100 aktie­ägare. Flera av bolagets grundare och 5 av 6 styrelseledamöter med närstående är inne­havare av optionerna. Tillsammans innehar dessa ca 40 procent av det totala antalet teckningsoptioner. De flesta av de ursprungliga innehavarna har dessutom varit med vid tidigare emissioner där motsvarande villkor har varit gällande. Ingen grupp av aktie­ägare har således haft fördel eller nackdel av villkoren i relation till varandra. Eftersom optionerna kan överlåtas finns det ingen exakt uppgift om nuvarande innehavare. Bola­gets bedömning är dock att överlåtelser endast skett i begränsad omfattning.

Av prospektet inför noteringen av Paynova på NGM-börsen i februari 2004 framgår följande: ". TO6 berättigar inte till omräkning av villkoren eller deltagande vid emis­sioner med företrädesrätt för Bolagets aktieägare." Paynova anser därför att förhållan­dena har angivits tydligt.

Paynovas styrelse har bedömt de juridiska möjligheterna att ändra villkoren i de befint­liga teckningsoptionerna som begränsade. Risken att bli föremål för klander på grund av ändrade villkor bör undvikas. Detta innebär att styrelsen inte har för avsikt att i något avseende föreslå ändring av villkoren för teckningsoptionerna TO 6.

ÖVERVÄGANDEN

Aktiemarknadsnämnden har tidigare i flera uttalanden behandlat frågor om ändring av konvertibelvillkor (AMN 1988:6, 1992:7 och 1996:1). De principer och slutsatser som nämnden därvid har uttalat bör vara vägledande även för de frågor om villkor för teck­ningsoptioner som aktualiseras i framställningen.

I uttalandet AMN 1996:1 konstaterade nämnden att frågan om ändringar av konvertibel­villkor inte behandlas i aktiebolagslagen (ABL). En yttersta gräns för möjligheten att ändra konvertibelvillkor återfinns i de enligt 5 kap. 1 § ABL tillåtna villkoren för kon­vertibla skuldebrev. Lika klart är att konvertibelinnehavarna inte till nackdel för aktie­ägarna får beredas en fördel som är otillbörlig i den mening som avses i 9 kap. 16 § ABL (dåvarande paragrafnumrering, numera 9 kap. 37 §).

Nämnden har i de nämnda uttalandena intagit ståndpunkten att det finns många skäl att vara återhållsam när det gäller ändringar av villkor för konvertibla förlagslån och att ändringar av villkoren för utestående konvertibler kan vara acceptabla endast om det föreligger speciella omständigheter. I 1988 års uttalande konstaterade nämnden att den i det fallet ifrågasatta ändringen skulle innebära ett ingrepp i nu gällande ordning där en förvärvare har att - med utgångspunkt från de fastställda villkoren - väga kostnader, risker och möjlig­heter mot varandra. Ändringen, som syftade till att skapa enhetliga villkor för olika personalkonvertibler, ansågs därför stridande mot god sed på aktiemarknaden.

Aktiemarknadsnämnden vidhåller uppfattningen att det finns många skäl till åter­hållsamhet när det gäller ändring av villkor för konvertibler eller som i det nu aktuella fallet teckningsoptioner. Varje avtal ingås under de vid avtalstidpunkten rådande förut­sättningarna, och olika finansiella instrument prissätts efter sina egna villkor. Ändringar av villkoren för utestående teckningsoptioner kan därför leda till omfattande och svåröver­blickbara konsekvenser för såväl aktieägare och teckningsoptionsinnehavare som andra aktörer på marknaden.

I det nu aktuella fallet har finner nämnden utrett att teckningsoptionerna har emitterats med tydligt angivande av villkoren. Villkoren avviker i nu aktuellt hänseende visserligen från vad som enligt nämndens uppfattning är den vanliga och rekommendabla utformningen på aktiemarknaden. Vid tidpunkten för emissionen av teckningsoptionerna var emellertid Paynova inte något aktiemarknadsbolag, och redan med hänsyn härtill kan nämnden - vars mandat i princip är begränsat till aktiemarknadsbolag - inte rikta någon anmärkning mot villkorens utformning. Inte heller kan den nu aktuella företrädesemissionen anses vara en så drastisk åtgärd till nackdel för optionsinnehavarna att den ter sig otillbörlig mot dessa. Nämnden är inte beredd att i detta sammanhang ange någon yttersta gräns för den utspädning som kan anses acceptabel.

Sammanfattningsvis finner Aktiemarknadsnämnden således inte underlag för någon kritik mot Paynova från de utgångspunkter som avses i framställningen.

I behandlingen av detta ärende har deltagit: Johan Munck (ordförande), Leif Thorsson (vice ordförande), Lars Bredin (vice ordförande), Carl-Johan Åberg (vice ordförande), Ulf Aspenberg.

På Aktiemarknadsnämndens vägnar