Aktiemarknadsnämndens uttalande 2006:06

2006-03-13

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 10 mars 2006 en framställning från Handelsbanken Capital Markets på uppdrag av SSAB Svenskt Stål Aktiebolag.

På begäran av SSAB Svenskt Stål Aktiebolag har vid offentliggörandet vissa uppgifter utelämnats.

BAKGRUND

I sin framställning till nämnden anför Handelsbanken Capital Markets i huvudsak följande.

SSAB är noterat på Stockholmsbörsens A-lista och har ca 38 000 aktieägare. En mycket stor andel av dessa har mindre innehav och blev aktieägare i samband med att SSAB privatiserades. Det kan antas att en stor del av bolagets aktieägare är mindre erfarna som investerare och i bolagsfrågor.

I erbjudanden om nyemission, inlösen, återköp från ett bolag till dess aktieägare finns det alltid några aktieägare som inte agerar på erbjudandet genom att acceptera det eller sälja erhållna tecknings-, inlösen- eller återköpsrätter. Detta kan bero på sjukdom, bortovaro eller kanske lättja eller svårigheter att förstå erbjudandet. Lite beroende på erbjudandets utformning, kan det dock normalt förväntas att inlösenerbjudanden accepteras till ca 98-99 procent. Erfarenheten visar emellertid att trots att den procentuella andel som inte accepterar är liten, representerar denna lilla andel ofta ett mycket stor antal aktieägare.

De aktieägare som inte reagerar på erbjudandet förlorar värdet av erhållna rätter. Det ligger nära till hands att anse att ett bolag av omsorg om sina aktieägare har ett ansvar att tillse att erbjudanden från bolaget till aktieägarna utformas så att aktieägarna förstår hur de bör agera på erbjudandet. Det är inte heller långsökt anse att bolaget kanske också har att söka vidta åtgärder för att minska eller eliminera risken för att sjuka, bortavarande eller okunniga aktieägare slipper vidkännas värdeförluster.

SSAB har aviserat en utskiftning av ca 2,2 miljarder kronor till sina aktieägare. Utskiftningen skall ske genom en minskning av aktiekapitalet med inlösen av aktier vilken skall utformas som ett inlösenerbjudande. Ett alternativ är att genomföra utskiftningen som en obligatorisk inlösen av aktier. Det har emellertid bedömts vara bättre för aktieägarna att genomföra inlösen som ett erbjudande eftersom det för en driven aktieägare härvid skapas en större flexibilitet att påverka sin investering. Således kan aktieägaren sälja inlösenrätter i marknaden och härigenom öka sin procentuella ägarandel i bolaget eller köpa rätter i marknaden för att med stöd av dessa lösa in en större del av sitt aktieinnehav och härigenom minska sitt procentuella ägande. Emellertid förutsätter en sådan flexibilitet att det sker en ordentlig handel i inlösenrätter.

Det är numera vanligt att det organiseras en möjlighet att courtagefritt sälja inlösenrätter. Syftet med detta är primärt att aktieägare inte skall nödgas splittra en börspost. Eftersom SSAB har en börspoststorlek om 100 aktier och inlösenrelationen avses bli 20:1 (var 20:e aktie löses in) åtgår det 2.000 rätter för att lösa in alla aktier i en börspost. Därför avses aktieägarna beredas en möjlighet att aktivt anmäla sig för att genom den anlitade emissionsbankens försorg, courtagefritt sälja högst 2.000 inlösenrätter. Genom detta courtagefria försäljningsförfarande kommer marknaden att tillföras inlösenrätter som möjligen inte hade sålts om courtaget skulle ha tagit en oproportionerligt stor del av försäljningslikviden.

Det förfarande som nu övervägs som en del av SSABs offentliggjorda inlösenprogram, innebär att sedan anmälningstiden för inlösenerbjudandet stängts och alla avstämningar gjorts, det konstateras hur många inlösenrätter som icke utnyttjats. Dessa representerar ett värde som om inget görs, innehavarna förlorar. Baserat på hur många aktier dessa outnyttjade inlösenrätter skulle gett rätt till inlösen av, om de inte förfallit, köper Handelsbanken i marknaden motsvarande antal aktier i bolaget. Härefter löser bolaget in dessa aktier från banken till samma inlösenbelopp per aktie som bolaget betalar i inlösenerbjudandet. Dock skall inlösen från Handelsbanken ske endast om banken erlägger ersättning till de aktieägare vars rätter förfallit.

"----"

Avsikten är inte att Handelsbanken skall göra någon ekonomisk vinning på förfarandet. Beslut om möjligheten för banken att få aktier inlösta skall ingå i de beslut bolagsstämman i SSAB fattar för utskiftningen av kapital till aktieägarna genom inlösen av aktier.

"----"

Ersättningsförfarande har det mycket tydliga syftet att skydda aktieägare från värdeförluster på grund av att de inte kunnat agera på eller förstått bolagets erbjudande.

Ersättningsförfarandet omfattar alla aktieägare men på grund av formeln för hur ersättningen för outnyttjade inlösenrätter skall beräknas, kan det förväntas att de mer sofistikerade aktieägarna agerar ekonomiskt rationellt och själva agerar för att sälja sina rätter (eller accepterar erbjudandet). De som kommer i åtnjutande av ersättningsförfarandet blir därför sannolikt just de personer som på grund av sjukdom, bortovaro eller okunnighet eljest skulle gjort värdeförluster.v

"----"

I framställningen till Aktiemarknadsnämnden hemställer Handelsbanken att nämnden uttalar huruvida ovan beskrivna förfarande är förenligt med god sed på aktiemarknaden.

ÖVERVÄGANDEN

Ett aktiebolag kan under bolagets bestånd återföra kapital till sina ägare på olika i aktiebolagslagen (2005:551) reglerade sätt. Det kan ske genom traditionell vinstutdelning, men också genom förvärv av egna aktier eller genom inlösen av aktier. Inlösen av aktier kan i sin tur ske genom ett obligatoriskt förfarande eller genom ett frivilligt förfarande (inlösenerbjudande). Aktiemarknadsnämnden har från synpunkten av god sed på aktiemarknaden inga principiella synpunkter på valet mellan dessa värdeöverföringsformer eller förfaranden; de passar olika väl i olika situationer. Valet bör självfallet ske med utgångspunkt i vad som bedöms vara bäst för bolaget.

Bland aktiemarknadsbolag har under senare år uppskattningsvis ett tiotal bolag per år lämnat erbjudanden om inlösen av aktier. Den rättsliga grunden för sådana förfaranden finns i bestämmelserna i aktiebolagslagen om minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna (20 kap. 1 § första stycket 3). Beslut om minskning av aktiekapitalet för återbetalning fattas av bolagsstämman med kvalificerad majoritet (20 kap. 3 och 5 §§).

Vid inlösen av aktier återbetalas regelmässigt ett belopp som är större än det belopp varmed aktiekapitalet minskas. Det för varje inlöst aktie återbetalda beloppet kan motsvara eller ligga i närheten av aktiekursen men kan också väsentligt överstiga aktiekursen. Förfarandet har klara likheter med aktiebolags förvärv av egna aktier enligt 19 kap. aktiebolagslagen men med den skillnaden att aktierna vid inlösen dras in.

Vid såväl förvärv av egna aktier som inlösen gäller att bolaget måste respektera den grundläggande principen om alla aktiers lika rätt i bolaget, men lagen innehåller inte några närmare bestämmelser om hur ett erbjudande om förvärv av egna aktier eller inlösen av aktier skall vara utformat. Såvitt gäller erbjudanden om förvärv av egna aktier fanns sådana bestämmelser till helt nyligen i NBK:s regler om köp och försäljning av egna aktier. I dessa regler föreskrevs att ett erbjudande om förvärv av egna aktier som huvudregel skulle riktas till alla aktieägare i bolaget och att alla innehavare av aktier som omfattades av erbjudandet skulle ha rätt att utnyttja erbjudandet i förhållande till innehavt antal aktier. Reglerna upphävdes, av i förevarande sammanhang ovidkommande skäl, vid årsskiftet 2005/2006 men får i nu nämnda hänseende anses ha gett uttryck för vad som alltjämt är god sed på aktiemarknaden vid erbjudanden om förvärv av egna aktier. I tillämpliga delar gäller detta enligt nämndens mening även erbjudanden om inlösen av aktier.

Den nu aktuella framställningen till nämnden har sin upprinnelse i det faktum att anslutningsgraden i inlösenerbjudanden i aktiemarknadsbolag erfarenhetsmässigt inte blir hundraprocentig. En förhållandevis stor andel av framför allt de minsta aktieägarna, lämnar inte in sina aktier till inlösen och avyttrar inte heller de inlösenrätter som tilldelats dem. Skälen därtill varierar, det kan i vissa fall vara fråga om ett medvetet ställningstagande men många gånger torde förklaringen stå att finna i okunnighet, bortovaro, sjukdom eller liknande.

Under senare tid har mot denna bakgrund genomförda inlösenerbjudanden kritiserats för att vara så komplicerade att framför allt småaktieägare riskerar att gå miste om möjligheten att direkt tillgodogöra sig värdet av inlösenrätten. Det kan i och för sig vara ett skäl som talar för att värdeöverföringar till aktieägarna genomförs på annat sätt, t.ex. genom ett obligatoriskt förfarande. För det fall ett inlösenerbjudande emellertid anses vara bäst för bolaget är nämnden positivt inställd till att tekniker utvecklas för att komma till rätta med det beskrivna problemet. "----" Aktiemarknadsnämnden har från synpunkten av god sed på aktiemarknaden inte några avgörande invändningar mot tekniken som sådan, men finner det inte acceptabelt att aktieägarna i fråga erhåller ett belopp mindre än inlösenrättens värde med avdrag för bankens verkliga hanteringskostnader.

Aktiemarknadsnämnden utgår från att bolagsstämman, som i enlighet med vad ovan sagts, har att fatta beslut om inlösenprogrammet med kvalificerad majoritet, till fullo informeras om förfarandet inklusive Handelsbankens tekniska medverkan till förmån för de aktieägare som inte reagerar på erbjudandet. Eftersom Handelsbankens medverkan således ingår bland förutsättningarna för inlösenförfarandet kan det enligt nämndens mening inte heller med fog hävdas att förfarandet får sådana effekter för övriga aktieägare (jfr AMN 1994:3) att det strider mot god sed på aktiemarknaden.

I behandlingen av detta ärende har deltagit Johan Munck (ordförande), Lars Bredin (vice ordförande), Adine Grate Axén, Peter Bäärnhielm, Ulf Magnusson och Lennart Ribohn.

På Aktiemarknadsnämndens vägnar